Advokaten 1
ADVOKATDAGARNA » Stora skillnader i ordförandens
Advokaterna Christer Danielsson och Claes Zettermarck diskuterade hur ordföranden i en svensk skiljenämnd bör agera i olika situationer. Claes Zettermarck konstaterade att rollen som ordförande i en skiljenämnd innebär att man ska förhålla sig till två grupper: medskiljemännen och partsombuden. Uppdraget är att leverera en skiljedom som inte med framgång kan klandras. För 15–20 år sedan var det reI STORA FÖRFARANDEN ÄR DET NÄSTAN ALLTID EDITION. DET gel att ordföranden anlitade en juridiskt utbildad sekreterare, berättade Christer Danielsson. Men i dag händer det sällan. Det beror på motstånd i ombudskåren: – Ombuden är rädda för att ordföranden FLER SEMINARIER inte är 100 procent påläst, om sekreteraren gör för mycket av jobbet, förklarade Christer Danielsson. Han varnade också för att som ordförande kommunicera enskilt med partsombud. Samtliga ska vara med i tråden när man skickar e-post. – Men ordföranden kan ha HAR BLIVIT OERHÖRT VANLIGT. christer danielsson kontakt med båda ombuden samtidigt utan att medskiljemännen är med, menade Claes Zettermarck. Det inledande första mötet hålls numera oftast på telefon. Ordföranden bör skicka ut agenda i förväg. På agendan ska alltid stå en fullständig tidsplan fram till och med slutförhandlingen. Viktigt är att bestämma dagar för slutförhandlingen vid den första konferensen. – Det är den absolut viktigaste frågan, sa Christer Danielsson. Resultatet av den inledande planeringskonferensen är ”Procedural Order no 1”. I svenska förfaranden är det ganska enkelt, bara ett e-postmeddelande eller ett kort dokument med en tidsplan och ordningsregler för förfarandet. I internationella förfaranden är dokumentet ofta 20–25 sidor! – En viktig fråga att ta ställning till vid Mia Edwall Insulander, Anna Hellron Wikström. konferensen är om skriftliga vittnesutsagor ska förekomma. Det påverkar hela processen, sa Claes Zettermarck. Christer Danielsson förklarade att skriftliga vittnesutsagor nästan alltid finns i internationella förfaranden, men sällan i svenska förfaranden. Anna Ulfsdotter Forssell. Michaela Ribbing. – Inhemskt skiljeförfarande är på det sättet likt en rättegång. Det är sällan viktiga vittnen inte uppträder fullt ut vid förhandlingen, sa han. Claes Zettermarck framhöll att ordföranden måste ta reda på om någon av parterna förutser en begäran om edition. – I stora förfaranden är det nästan alltid Oberoende domstolar – en angelägenhet för alla De svenska domstolarnas och domarnas oberoende behöver ses över. Anders Eka, justitieråd och ordförande i Högsta domstolen, talade om vikten av oberoende domstolar. Frågan har i dag stor aktualitet, inte minst är utvecklingen i europeiska länder som Polen och Ungern ett skäl till det. Men även i Sverige finns anledning till att ägna frågan uppmärksamhet. Eka talade allmänt om domstolars oberoende, bland annat om det individuella oberoendet och det institutionella oberoendet. Han tog sedan upp begreppet rule of law och konstaterade att det saknas en klar defini22 tion av det. Men han poängterade att vissa centrala inslag är kännetecknande: oberoende rättsväsende, tillgång till rättsmedel, rättvis rättegång, likhet inför lagen, förbud mot godtycklighet, krav på legalitet, möjlighet till lagprövning samt respekt för mänskliga rättigheter. – De olika principerna går i varandra. Ett antal av dem måste finnas för att det ska gå att tala om rule of law och om en rättsstat, sa Eka som poängterade att en av principerna är grundläggande för de andra. – Ett oberoende rättsväsende är grunden till huset, sa Eka som menade att just den principen är fundamentet som de andra vilar på. Saknas ett oberoende rättsväsende faller de andra lätt omkull. Det är en angelägenhet för alla – inte endast domare – och är centralt för enskildas rättssäkerhet. Anders Eka berättade att efter murens fall i Östeuropa har frågan om vad som är ett oberoende rättsväsende kommit att diskuteras. det krävs flera centrala beståndsdelar för att domstolar ska vara oberoende, underströk Eka. Dessa beståndsdelar framgår närmare i första hand av en rekommendation från Europarådet. Han nämnde bland annat: Vikten av garantier för oberoendet i det konkreta ADVOKATEN NR 9 • 2018