Advokaten 1
ADVOKATDAGARNA renodlas brott. De kan inte ta han
d om sig själva. De är sjuka, de är beroende av alkohol och behöver hjälp av sjukvården, men det är polisen som tar hand om dem, sa Anders Thornberg. Han berättade att polisen i allt större omfattning träffar på personer med psykisk ohälsa, som behöver hjälp. – När vi har tittat på vad vår ingripandeverksamhet gör runt om i landet, så ser vi att vi lägger en stor del av vår tid ute på gator och torg, tar hand om berusade personer och hjälper personer med psykisk ohälsa till vårdinstitutioner och annat. Det är inte samhällseffektivt att ta välutbildad polispersonal i anspråk, sa Anders Thornberg. han efterlyste mer samverkan med andra myndigheter och samhällsaktörer. Som exempel nämnde han försöksverksamheten med snabbare lagföring i Stockholm, där polis, åklagare, advokater, domstolar och kriminalvård samverkar. – Målet är att den som har begått brott av enklare karaktär ska möta konsekvenserna inom 14 dagar, från det att brottet har begåtts till dom, förklarade Anders Thornberg. Polisen har med sig inställelsetider till domstol ut på fältet, och delger direkt. Anders Thornberg frågade retoriskt: – Kommer vi att kunna hantera den stora tillväxten, om vi ska växa från 30 000 till 40 000 på 6 år och samtidigt sköta vårt jobb? – Det måste vi klara! sa han. ¶ Rikspolischef Anders Thornberg konstaterade att gängbrottsligheten blir alltmer våldsam, och att brottsbekämpningen i de mest utsatta områden blir alltmer komplicerad. tog fart när storbyråerna kom de vägledande reglerna om god advokatsed. Under arbetet kom emellertid just reglerna om intressekonflikt att bli centrala. Biörn Riese berättade om den infekterade och stundtals hetsiga debatt som uppkom framför allt inom advokatkåren på den affärsjuridiska sidan när det gällde intressekonflikter i samband med så kallade controlled auctions och den eventuella möjligheten att öppna upp för att olika advokater på samma advokatbyrå skulle kunna företräda flera olika budgivare i en auktionsprocess, trots att budgivarna kunde sägas ha motstridiga intressen. De regler som blev följden av etikkommitténs förslag kom emellertid inte att innehålla någon sådan möjlighet. Föreläsarna gick härefter igenom och analyserade ett flertal avgöranden från disADVOKATEN NR 9 • 2018 ciplinnämnden under senare år rörande intressekonflikter. I anslutning till ett av fallen belystes förutsättningarna för att genom samtycke från klient bota en konstaterad intressekonflikt. Historiskt har detta i princip varit omöjligt, och klientens uppfattning har inte tillmätts någon betydelse alls. Den möjlighet att genom samtycke bota en intressekonflikt som tillkom efter etikkommitténs arbete är emellertid kringgärdad av ett flertal förutsättningar, som måste vara uppfyllda. Föreläsarna framhöll också att det alltid är advokaten själv som ansvarar för bedömningen om ett uppdrag kan antas eller inte. Föreläsarnas slutsats var att utrymmet för att genom samtycke bota intressekonflikter får anses vara mycket begränsat. Börje Samuelsson tillade att utrymmet torde vara ännu mera begränsat när det gäller uppdrag inom humanjuridiken. I anslutning till fallgenomgången belystes och diskuterades vidare bland annat de besvärliga frågor beträffande intressekonflikter som uppstår när advokater övergår från en advokatbyrå till en annan, liksom problem som kan uppstå, när en bolagsjurist övergår till att arbeta på advokatbyrå och advokatbyrån har eller kan komma att få uppdrag mot bolagsjuristens tidigare arbetsgivare. efter fallgenomgången diskuterade föreläsarna hur de vägledande reglerna om god advokatsed när det gäller intressekonflikter kan komma att stå sig eller förändras med tanke på den pågående ganska dramatiska omvandlingen av advokatbranschen. ¶ » 33 FOTO: CARL JOHAN ERIKSON