Advokaten 1
ADVOKATDAGARNA » EU:S NYA BODELNINGSFÖRORDNINGAR
Nya regler kan innebära stora förändringar EU:s nya bodelningsregler kan påverka såväl enskilda som ska bodela som svenska domstolar. Professor Michael Hellner presenterade de viktigaste förändringarna som kommer redan nästa år. Den 29 januari nästa år träder EU:s nya förordningar om makars och registrerade partners förmögenhetsförhållanden i kraft. Utredningen om hur reglerna ska implementeras i Sverige leddes av Michael Hellner, professor i internationell privat- och processrätt. Vid Advokatdagarna presenterade Hellner förordningarna för intresserade advokater. Michael Hellner tog inledningsvis med DET HÄR KAN STÅ DEN SOM INTE TÄNKER I FÖRVÄG lan länderna i Europa. Via konkreta exempel visade han att de olika materiella reglerna om förmögenhetsförhållanden mellan makar och registrerade partners kan få en stor praktisk betydelse. Därmed blir också lagvalsregler och regler om domstols behörighet viktiga. Hellner presenterade därefGANSKA DYRT. michael hellner ter de viktigaste förändringarna som bodelningsförordningarna innebär för svensk del. En av dem handlar om lagval vid bodelning. I dag gäller som huvudregel den så kallade föränderlighetsprincipen. Bodelning ska enligt den göras enligt reglerna i det land där makarna tagit hemvist efter att de ingått äktenskap. När ett par byter hemvistland gäller att de efter två åhörarna på en exposé genom familjeförmögenhetsrätten, där reglerna om ägande och bodelning skiljer sig åt ganska mycket melår i stället ska tillämpa det nya landets regler. – Det här kommer som en överraskning för vissa. Man kan avtala bort det naturligtvis, men då måste man tänka på det, sa Michael Hellner, som konstaterade att dagens regler ofta ställer till svårigheter för svenskar som utstationeras för att arbeta i andra länder under en period. omvänt ska även par som flyttar till Sverige efter ett par år tillämpa svensk rätt vid en bodelning. Hållbar advokatverksamhet – en fråga om lönsamhet Hållbarhet är en del av advokatbyråns affär och långsiktigt värdeskapande. Det var en del i budskapet som förmedlades vid seminariet om advokatverksamhet och mänskliga rättigheter av Emma Ihre, hållbarhetschef vid Mannheimer Swartling, Théo Jaekel, specialist inom mänskliga rättigheter och företagsansvar på Vinge, och advokat Karin Faxén Ågrup, Mannheimer Swartlings chefsjurist. – Begreppet hållbarhet har vidgats och anses nu inte bara omfatta miljöfrågor, utan också frågor som mänskliga rättigheter, arbetsvillkor och affärsetik, sa Emma Ihre. 26 Hon underströk att det kostar för företag och investerare att inte ha koll på de här frågorna och att inte hantera dem på ett bra sätt. För en advokatbyrå gäller det att få in hållbarhetsfrågor som mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljö, antikorruption i rådgivningen till klienter, för där har man störst möjlighet att påverka utvecklingen i rätt riktning samtidigt som man hjälper klienter. Och gör man det lönsamt i rådgivningen, kommer man att fortsätta med den verksamheten även när vi kommer in i tuffare tider, för det är en del av byråns affär. – Man måste leva som man lär – vi kan inte ge råd om uppförandekoder och whistleblowers, göra utredningar, säga vad våra klienter ska ställa för krav på sina underleverantörer och agenter, om vi inte som byrå själva har en uppförandekod och inte har ett whistleblowersystem eller liknande för att rapportera in brott mot uppförandekoder, sa Emma Ihre. Théo Jaekel presenterade FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter från 2011, som är grunden för de riktlinjer om företagande och mänskliga rättigheter som Advokatsamfundet antog 2016. FN-principerna är det rådande ramverket när det gäller företag och mänskliga rättigheter. De är indelade i tre pelare: staters ansvar, ADVOKATEN NR 9 • 2018