Advokaten 1
PRAKTISK JURIDIK för myndigheter? korruptionslags
tiftningen där den utvecklats i praxis. Eftersom den amerikanska jurisdiktionen på detta område är vid – i korthet räcker det att mutbrottet befrämjats genom användning av det amerikanska post-, tele- och banksystemet – finner amerikanska myndigheter ofta att de har jurisdiktion, något som ett antal svenska företag har fått erfara dyrt. Den amerikanska lagstiftningen och praktisk hantering har snabbt spritt sig till andra länder – UK Bribery Act (2012) är ett exempel där också principen om failure to prevent inkluderats i lagstiftningen. Enligt denna skall företagsledning vidta alla de åtgärder som är ”rimliga” (reasonable actions) för att förhindra att anställda begår brott mot lagstiftningen. Även Sverige har på sitt lite udda sätt (också 2012) inkluderat F2P-principen i brottet ”grov vårdslös finansiering av mutbrott” där det föreskrivs en skyldighet för företagsledningen att säkra kunskap om med vem man gör affärer och hur finansiella medel därvid används. Om företaget brister i denna så kallade due diligenADVOKATEN NR 9 • 2018 ce av sina samarbetspartners/kunder kan företaget göras ansvarigt för detta brott. Med denna utveckling bör man som företagare och affärsrådgivare utgå ifrån att principen i varje fall på korruptionsområdet är väl etablerad rent globalt. vad har detta då inneburit när det gäller mutbrott? Sett ur ledningens synvinkel har problemet när brottet kommer till ytan historiskt hanterats genom att man pekat på en viss anställd – gärna långt borta – som då påstås ha struntat i regelsystem, lagstiftning eller interna policies. Kanske också att man möjligen har anpassat till den lokala kulturen. Detta fungerar dock inte i dag – ledningen måste kunna visa att man rent faktiskt har vidtagit alla (rimliga) åtgärder för att förhindra brott mot reglerna – genom en tydlig etisk kod såväl som kunskap och efterlevnad av lagregler. Det innebär i praktiken att företagsledningen måste säkerställa att det finns en etablerad kultur inom företaget att ”göra rätt”, det vill säga en kultur grundad på integritet och trovärdighet som inte tillåter brott mot lag och intern policy. Till detta måste det kopplas en struktur av olika åtgärder som alla syftar till att stötta denna kultur – policies, utbildning med mera. Vidare måste företagsledningen ha säkrat att det finns en etablerad visselblåsarfunktion där också anmälningar om påstådda brott tas på allvar, och där visselblåsaren inte riskerar att bestraffas – en tyvärr alltför vanlig händelse. Ovanstående får nog betecknas som ett minimikrav i de företag som förstått behoven av åtgärder. Alltfler företag har också utvecklat sina interna etiska policies att inkludera fler – för att inte säga alla – områden för ett etiskt agerande såväl internt och externt. nedan en kort beskrivning över andra områden där varianter av failure to prevent har etablerats – direkt eller indirekt. PENNINGTVÄTT Lagstiftningen om penningtvätt har inom EU grundats på ett antal direktiv och har förstärkts mer och mer ALLTFLER FÖRETAG HAR OCKSÅ UTVECKLAT SINA INTERNA ETISKA POLICIES ATT INKLUDERA FLER – FÖR ATT INTE SÄGA ALLA – OMRÅDEN FÖR ETT ETISKT AGERANDE SÅVÄL INTERNT OCH EXTERNT. » 67