Advokaten 1
GÄSTKRÖNIKA balansen För Säkerhetspolisen har den
strypta tillgången på trafikdata fått allvarliga konsekvenser. Det har blivit svårare för oss att upptäcka och förhindra terroristbrott och spioneri. Det har också lett till att samarbetet med andra länder blir lidande eftersom vi inte kan bistå med att hitta svenska kopplingar till internationell brottslighet. Jag tror att alla förstår dilemmat och ser behovet av modern lagstiftning som bidrar till att minska gapet mellan hot och säkerhet. En lagstiftning som hjälper oss att återta den förmåga som vi har tappat i takt med att tekniken utvecklats. säkerhetspolisen efterlyser inte några utökade befogenheter. Däremot behöver vi få tillbaka några av de möjligheter som vi tidigare hade för att utföra vårt uppdrag. Det handlar om att återställa balansen. När det gäller datalagring finns ett utredningsförslag som ligger hos regeringen. Lagförslaget skulle i och för sig inte ge brottsbekämpande myndigheter samma verktyg och operativa förmåga som fanns innan EU-domen kom, men det skulle innebära en förbättring i förhållande till i dag. En förbättring skulle det också bli om lagförslaget om hemlig dataavläsning genomförs. Inte heller detta skulle innebära ett nytt tvångsmedel, utan i stället skulle det vara ett sätt att verkställa beslut om hemliga tvångsmedel som fattas redan i dag och ge Säkerhetspolisen tillgång till den information som är krypterad. Signalspaning parallellt med en förundersökning är ytterligare ett exempel på lagstiftning som måste till. Säkerhetspolisen behöver ta del av den signalspaningsinformation som finns även när det pågår en förundersökning. Det är inte rimligt att ha det som i dag, att tillgången till signalspaning upphör i den stund förundersökning inleds. I dag kan den paradoxen uppstå att FRA har information om hot mot Sverige från terrorister eller spioner, men är förhindrat att lämna informationen till Säkerhetspolisen som är den myndighet som ADVOKATEN NR 9 • 2018 ska ingripa mot hotet. Regeringens utredare har föreslagit en ny lag som åtgärdar detta, och att den genomförs är givetvis angeläget. När förändringen som rör signalspaning väl är genomförd behöver också lagen om straffansvar för deltagande i terroristorganisationer komma på plats. Det är en lag som kommer att bli ett viktigt verktyg i brottsbekämpningen. Kanske finns det någon som nu funderar över ”hur tänker han kring integriteten?”. Självfallet finns det ett starkt intresse att värna människors integritet, vilket jag är övertygad om att våra lagstiftare på ett klokt sätt ser till att hantera. Jag tror också på jämlikhet, likhet inför lagen och starka rättssäkerhetsgarantier och vill i det perspektivet ställa motfrågan – hur är det med integriteten sett ur ett brottsofferperspektiv? Som garant för detta finns även granskningsorganen. Säkerhetspolisen granskas löpande av Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden (SIN) och Datainspektionen. Jag träffar också regelbundet det särskilda insynsrådet där alla riksdagspartier är representerade och informerar om Säkerhetspolisens arbete. Förutom det finns flera andra instanser i vårt rättssamhälle som har den mycket viktiga uppgiften att granska myndigheternas verksamhet. under tiden som lagstiftningen dröjer fortsätter brottsligheten. Vi riskerar nya terrordåd och andra stater kan, med i värsta fall begränsad risk för upptäckt, utöva sin underrättelseverksamhet. Säkerhetspolisen ska skydda Sverige och vår demokrati. Då måste vi återställa balansen, minska gapet till dem som vill vårt land illa. Klas Friberg Säkerhetspolischef 45