Kollega 1
Kollega Sida 2
Kollega Sida 3
Kollega Sida 4
Kollega Sida 5
Kollega Sida 6
Kollega Sida 7
Kollega Sida 8
Kollega Sida 9
Kollega Sida 10
Kollega Sida 11
Kollega Sida 12
Kollega Sida 13
Kollega Sida 14
Kollega Sida 15
Kollega Sida 16
Kollega Sida 17
Kollega Sida 18
Kollega Sida 19
Kollega Sida 20
Kollega Sida 21 Stopp för hemliga chefer Chefer sk
a inte längre kunna dölja för fackklubbar att de är medlemmar i Unionen. Anledningen? Man hoppas kunna ge cheferna bättre service. På många arbetsplatser finns Unionenmedlemmar, oftast chefer, som den lokala klubben eller arbetsplatsombudet inte känner till. Orsaken till hemlighetsmakeriet handlar i regel om att de inte vill skylta med lön inför klubben som de har ett motpartsförhåll- ande till. Nu ska de som inte vill tillhöra klubben knytas till en chefsgrupp ute i regionerna. Klubbarna kommer att informeras om vilka medlemmar som är regionalt anslutna via medlemslistor. Listorna kommer enbart att innehålla namnet, inte lön eller andra anställningsvillkor. – Detta kommer drastiskt att minska risken för att bli bortförhandlad vid uppsägningar eller omorganisationer, säger Åsa Sjölander, som arbetar med chefsfrågor på Unionen. Huvudskälet till att de centralt anslutna nu ska bli synliga handlar om att förbundet haft svårt att nå dem. Ambitionen är att kunna Unionens klubbar ska känna till alla medlemmar på arbetsplatsen. ge bättre service. – Vi kan vara snabbare på plats om det är något. Framöver kommer regionen att företräda dem i individuella frågor, säger Åsa Sjölander. Men ingen regel utan undan- tag. – Med respekt för dem som tidigare gått med i förbundet under premissen att man inte vill att klubben ska känna till medlemskapet i Unionen kommer de även i fortsättningen att få möjligheten att vara helt hemliga. Det var det vi lovade från början. Men enbart så länge medlemmen har sin befattning, säger Åsa Sjölander. OLA RENNSTAM Framgång i arbetslivet tack vare andraspråk Att ha svenska som andraspråk kan vara en stor tillgång i arbetslivet, framför allt när det gäller förmågan att kommunicera. Det visar en ny avhandling. – Det finns all anledning att tala om yrkesmässig framgång tack vare, och inte trots att, en arbetstagare kommunicerar på ett annat språk än modersmålet, säger språkvetaren Marie Nelson, som står bakom avhandlingen som lagts fram vid Uppsala universitet. Studien visar på skillnader mellan industriarbetare och tjänstemän. Tjänstemännen kan sköta sina arbetsuppgifter och ta del av viktig information även om de varken förstår, talar eller skriver svenska. Så länge de behärskar engelska fungerar yrkesutövandet och de flesta kommunikativa aktiviteter ändå. Var tredje förstår inte pensionsbeskedet Varje år skickas 26 miljoner pensionsbrev ut, har SPV, Statens tjänstepensionsverk, räknat ut. Det betyder att vi i genomsnitt får 5 pensionsbesked i brevlådan. Det papper som går åt motsvarar 13 000 träd. En Sifoundersökning bland cirka 1 200 tjänstemän och arbetare med kollektivavtal visar att 46 procent läser alla pensionsbesked medan 21 procent läser de flesta. Men nästan sex av tio uppger att de inte har någon nytta, liten nytta eller inte vet om de har någon nytta av den information som står i pensionsbeskeden. Tre av tio uppger att de inte förstår mycket av det som står där. På frågan om vad som är viktigast att få information om svarade 75 procent av de tillfrågade att få en samlad bild av sitt pensionssparande och en prognos. Klättra med huvudet 7-10 KOLLEGA 21 COLOURBOX.COM Stopp för hemliga chefer Chefer ska inte längre kunna dölja för fackklubbar att de är medlemmar i Unionen. Anledningen? Man hoppas kunna ge cheferna bättre service. På många arbetsplatser finns Unionenmedlemmar, oftast chefer, som den lokala klubben eller arbetsplatsombudet inte känner till. Orsaken till hemlighetsmakeriet handlar i regel om att de inte vill skylta med lön inför klubben som de har ett motpartsförhåll- ande till. Nu ska de som inte vill tillhöra klubben knytas till en chefsgrupp ute i regionerna. Klubbarna kommer att informeras om vilka medlemmar som är regionalt anslutna via medlemslistor. Listorna kommer enbart att innehålla namnet, inte lön eller andra anställningsvillkor. – Detta kommer drastiskt att minska risken för att bli bortförhandlad vid uppsägningar eller omorganisationer, säger Åsa Sjölander, som arbetar med chefsfrågor på Unionen. Huvudskälet till att de centralt anslutna nu ska bli synliga handlar om att förbundet haft svårt att nå dem. Ambitionen är att kunna Unionens klubbar ska känna till alla medlemmar på arbetsplatsen. ge bättre service. – Vi kan vara snabbare på plats om det är något. Framöver kommer regionen att företräda dem i individuella frågor, säger Åsa Sjölander. Men ingen regel utan undan- tag. – Med respekt för dem som tidigare gått med i förbundet under premissen att man inte vill att klubben ska känna till medlemskapet i Unionen kommer de även i fortsättningen att få möjligheten att vara helt hemliga. Det var det vi lovade från början. Men enbart så länge medlemmen har sin befattning, säger Åsa Sjölander. OLA RENNSTAM Framgång i arbetslivet tack vare andraspråk Att ha svenska som andraspråk kan vara en stor tillgång i arbetslivet, framför allt när det gäller förmågan att kommunicera. Det visar en ny avhandling. – Det finns all anledning att tala om yrkesmässig framgång tack vare, och inte trots att, en arbetstagare kommunicerar på ett annat språk än modersmålet, säger språkvetaren Marie Nelson, som står bakom avhandlingen som lagts fram vid Uppsala universitet. Studien visar på skillnader mellan industriarbetare och tjänstemän. Tjänstemännen kan sköta sina arbetsuppgifter och ta del av viktig information även om de varken förstår, talar eller skriver svenska. Så länge de behärskar engelska fungerar yrkesutövandet och de flesta kommunikativa aktiviteter ändå. Var tredje förstår inte pensionsbeskedet Varje år skickas 26 miljoner pensionsbrev ut, har SPV, Statens tjänstepensionsverk, räknat ut. Det betyder att vi i genomsnitt får 5 pensionsbesked i brevlådan. Det papper som går åt motsvarar 13 000 träd. En Sifoundersökning bland cirka 1 200 tjänstemän och arbetare med kollektivavtal visar att 46 procent läser alla pensionsbesked medan 21 procent läser de flesta. Men nästan sex av tio uppger att de inte har någon nytta, liten nytta eller inte vet om de har någon nytta av den information som står i pensionsbeskeden. Tre av tio uppger att de inte förstår mycket av det som står där. På frågan om vad som är viktigast att få information om svarade 75 procent av de tillfrågade att få en samlad bild av sitt pensionssparande och en prognos. Klättra med huvudet 7-10 KOLLEGA 21 COLOURBOX.COM
Kollega Sida 22
Kollega Sida 23
Kollega Sida 24
Kollega Sida 25
Kollega Sida 26
Kollega Sida 27
Kollega Sida 28
Kollega Sida 29
Kollega Sida 30
Kollega Sida 31
Kollega Sida 32
Kollega Sida 33
Kollega Sida 34
Kollega Sida 35
Kollega Sida 36
Kollega Sida 37
Kollega Sida 38
Kollega Sida 39
Kollega Sida 40
Kollega Sida 41
Kollega Sida 42
Kollega Sida 43
Kollega Sida 44
Kollega Sida 45
Kollega Sida 46
Kollega Sida 47
Kollega Sida 48
Kollega Sida 49
Kollega Sida 50
Kollega Sida 51
Kollega Sida 52
Kollega Sida 53
Kollega Sida 54
Kollega Sida 55
Kollega Sida 56
Kollega Sida 57
Kollega Sida 58
Kollega Sida 59
Kollega Sida 60
Kollega Sida 61
Kollega Sida 62
Kollega Sida 63
Kollega Sida 64
Kollega Sida 65
Kollega Sida 66
Kollega Sida 67
Kollega Sida 68