Kollega 1
Kollega Sida 2
Kollega Sida 3
Kollega Sida 4
Kollega Sida 5
Kollega Sida 6
Kollega Sida 7
Kollega Sida 8
Kollega Sida 9
Kollega Sida 10
Kollega Sida 11
Kollega Sida 12
Kollega Sida 13
Kollega Sida 14
Kollega Sida 15
Kollega Sida 16
Kollega Sida 17
Kollega Sida 18
Kollega Sida 19
Kollega Sida 20
Kollega Sida 21
Kollega Sida 22
Kollega Sida 23
Kollega Sida 24
Kollega Sida 25
Kollega Sida 26
Kollega Sida 27
Kollega Sida 28
Kollega Sida 29
Kollega Sida 30 Som interaktionsdesigner arbetar K
arin Ackerholm med att göra det enklare och mer begripligt att använda exempelvis webbsidor. H on är ett slags översättare som gör teknikernas arbete begripligt för användarna och som förklarar användarnas behov för teknikerna. Karin Ackerholm växte upp på landet utanför Vimmerby. Ingen i hennes omgivning var intresserad av teknik. Visserligen gick hon humanistisk linje på gymnasiet, men hon hoppade på alla datakurser som fanns. Hon ville dock inte utbilda sig till programmerare utan hellre syssla med mötet mellan teknik och människor. Vid Linköpings universitet hittade hon Kognitionsvetenskapliga programmet. Efter fyra års studier började hon arbeta. Nu har hon drygt fem års yrkeserfarenhet och arbetar på ett konsultföretag inriktat på användbarhet i Göteborg. Kontoret ligger några våningar upp i ett gammalt hus vid Kungsportsplatsen. Vad gör en interaktionsdesigner? – Vi börjar med att ta reda på vad användarna behöver genom intervjuer. Därefter arbetar vi fram en lösning och skriver kravspecifikationer och gör skisser. Vårt förslag till lösning kvalitetetssäkrar vi genom tester med användarna. – Mina arbetsdagar är mycket varierande. En del av tiden arbetar jag hos vår kund. Jag arbetar även vid min dator på vårt kontor. Dessutom bollar jag idéer och lösningar med mina kollegor. – Jag programmerar inte, men jag förstår hur de arbetar och det är en fördel i mitt jobb. Däremot tror jag inte att det skulle vara bra om jag blev programmerare för då skulle jag komma för långt ifrån användarna. Förklara vad som gör en webbsida bra respektive dålig? – En webbsida är dålig om det är krångligt att göra det man ska. Det kan till exempel vara banktjänster där man inte får veta om betalningen blivit stoppad eller inte. Problemen kan ju finnas när det gäller andra gränssnitt också – som exempelvis besvärliga kortläsare när man ska betala i en affär. Användarna lägger ofta skulden på sig själva – det är jag som är dum och gör fel – men så är det som regel inte. Det är inte användarna det är fel på, utan lösningarna som inte fungerar. – Omvänt så är en webbsida bra om det är enkelt att göra det man vill. Det är bra att min vårdcentral skickar sms och säger att det är dags att komma istället för att jag ska sitta länge i deras väntrum. 30 KOLLEGA 7-10 När är du riktigt nöjd med ditt arbete? – När det visar sig att det funkar så bra som tänkt och användarna blir nöjda. Det pirrar i mig när vi har en bra lösning på gång. Det är tillfredställande och jag blir glad när jag ser att det nya systemet exempelvis gör bankkassörskans vardag på jobbet bättre. Vad är jobbets baksidor? – Svårast är det när kunden inte riktigt vet vad han eller hon vill och inte kan förklara vad ett bra resultat skulle kunna vara. Det händer att kunder bara säger att de vill ha en ny hemsida eller en ersättning för den gamla. Då får vi ta reda på vad kunden behöver, ta fram de viktigaste kraven, göra prioriteringar och ta reda på vilka målgrupperna är. Vad tjänar du och hur är dina arbetsvillkor? – Vi har bra lön på mitt företag. Jag tjänar runt 30 000 kronor i månaden. Ingångslönen är ok. Det kan dock vara svårt att utvecklas till mer avancerade jobb, eftersom det inte är så gott om sådana tjänster. En erfaren interaktionsdesigner kan dock komma upp i 40 000 kronor. – Jag arbetar ofta 40-timmarsvecka och nästan alltid dagtid, men när vi kör tester kan jobbet ske på andra tider. Och när det är lugnare kan jag flexa ut. Pratar du om ditt jobb på fritiden? – Ja, då pratar jag om det jag tycker är kul. Min make arbetar med IT. Vi pratar gärna om våra roliga jobb. Dessutom är jag så nyfiken på vad andra gör på sina arbeten. Jag vill till exempel veta vad en sjuksköterska gör på sitt jobb och det får jag ta reda på i det här arbetet. Är det här drömjobbet som du ska stanna i fram till din pensionering? – Det är nog mitt drömjobb eller åtminstone skulle en utveckling av jobbet vara det. Jag vill arbeta strategiskt och driva projekt. Jag tror dock inte jag kommer att pensioneras som interaktionsdesigner, men jag tänker mig att jag har kvar en koppling till detta och arbetar mer övergripande och kanske har hand om en designavdelning. GÖRAN JACOBSSON kollega.se Ett fyrtiotal av Unionens alla yrken presenteras på www.kollega.se YRKE I UNIONEN: INTERAKTIONSDESIGNER Interaktionsdesignerna är en liten men växande yrkesgrupp. De har lyckats bra när ingen lägger märke till deras arbete, när det bara är enkelt att göra det man vill på en webbsida, i mobiltelefonen eller med hushållsapparaterna. Det finns runt 20 kurser och program på universitet och högskolor som utbildar interaktionsdesigner. Uppskattningsvis är det dock bara några hundra som arbetar med detta. Yrket finns inte i Unionens marknadslönestatistik. Jobben som ligger närmast är applikationssspecialist med ett löneintervall mellan 29 400 kronor och 40 000 kronor i månaden och webbutvecklare/ webbmaster med löner mellan 23 700 kronor och 35 400 kronor i månaden. Stimdi – Sveriges tvärvetenskapliga intresseförening för människadatorinteraktion – är interaktionsdesignernas organisation med bortåt 200 medlemmar. Föreningen bildades 1986. Nils-Erik Gustafsson är en av grundarna och nu arbetar han både som lärare på Designhögskolan i Umeå och interaktionsdesigner. Hans känsla är att de allra flesta interaktionsdesigner är konsulter. Enligt honom är den vanligaste beteckningen interaktionsdesigner, men det förekommer även andra titlar för yrket och för näraliggande arbeten. Det är bland annat systemergonom, UX(user experience) – design, användbarhetskonsult och informationsarkitekt. ANNA-LENA LUNDQVIST Som interaktionsdesigner arbetar Karin Ackerholm med att göra det enklare och mer begripligt att använda exempelvis webbsidor. H on är ett slags översättare som gör teknikernas arbete begripligt för användarna och som förklarar användarnas behov för teknikerna. Karin Ackerholm växte upp på landet utanför Vimmerby. Ingen i hennes omgivning var intresserad av teknik. Visserligen gick hon humanistisk linje på gymnasiet, men hon hoppade på alla datakurser som fanns. Hon ville dock inte utbilda sig till programmerare utan hellre syssla med mötet mellan teknik och människor. Vid Linköpings universitet hittade hon Kognitionsvetenskapliga programmet. Efter fyra års studier började hon arbeta. Nu har hon drygt fem års yrkeserfarenhet och arbetar på ett konsultföretag inriktat på användbarhet i Göteborg. Kontoret ligger några våningar upp i ett gammalt hus vid Kungsportsplatsen. Vad gör en interaktionsdesigner? – Vi börjar med att ta reda på vad användarna behöver genom intervjuer. Därefter arbetar vi fram en lösning och skriver kravspecifikationer och gör skisser. Vårt förslag till lösning kvalitetetssäkrar vi genom tester med användarna. – Mina arbetsdagar är mycket varierande. En del av tiden arbetar jag hos vår kund. Jag arbetar även vid min dator på vårt kontor. Dessutom bollar jag idéer och lösningar med mina kollegor. – Jag programmerar inte, men jag förstår hur de arbetar och det är en fördel i mitt jobb. Däremot tror jag inte att det skulle vara bra om jag blev programmerare för då skulle jag komma för långt ifrån användarna. Förklara vad som gör en webbsida bra respektive dålig? – En webbsida är dålig om det är krångligt att göra det man ska. Det kan till exempel vara banktjänster där man inte får veta om betalningen blivit stoppad eller inte. Problemen kan ju finnas när det gäller andra gränssnitt också – som exempelvis besvärliga kortläsare när man ska betala i en affär. Användarna lägger ofta skulden på sig själva – det är jag som är dum och gör fel – men så är det som regel inte. Det är inte användarna det är fel på, utan lösningarna som inte fungerar. – Omvänt så är en webbsida bra om det är enkelt att göra det man vill. Det är bra att min vårdcentral skickar sms och säger att det är dags att komma istället för att jag ska sitta länge i deras väntrum. 30 KOLLEGA 7-10 När är du riktigt nöjd med ditt arbete? – När det visar sig att det funkar så bra som tänkt och användarna blir nöjda. Det pirrar i mig när vi har en bra lösning på gång. Det är tillfredställande och jag blir glad när jag ser att det nya systemet exempelvis gör bankkassörskans vardag på jobbet bättre. Vad är jobbets baksidor? – Svårast är det när kunden inte riktigt vet vad han eller hon vill och inte kan förklara vad ett bra resultat skulle kunna vara. Det händer att kunder bara säger att de vill ha en ny hemsida eller en ersättning för den gamla. Då får vi ta reda på vad kunden behöver, ta fram de viktigaste kraven, göra prioriteringar och ta reda på vilka målgrupperna är. Vad tjänar du och hur är dina arbetsvillkor? – Vi har bra lön på mitt företag. Jag tjänar runt 30 000 kronor i månaden. Ingångslönen är ok. Det kan dock vara svårt att utvecklas till mer avancerade jobb, eftersom det inte är så gott om sådana tjänster. En erfaren interaktionsdesigner kan dock komma upp i 40 000 kronor. – Jag arbetar ofta 40-timmarsvecka och nästan alltid dagtid, men när vi kör tester kan jobbet ske på andra tider. Och när det är lugnare kan jag flexa ut. Pratar du om ditt jobb på fritiden? – Ja, då pratar jag om det jag tycker är kul. Min make arbetar med IT. Vi pratar gärna om våra roliga jobb. Dessutom är jag så nyfiken på vad andra gör på sina arbeten. Jag vill till exempel veta vad en sjuksköterska gör på sitt jobb och det får jag ta reda på i det här arbetet. Är det här drömjobbet som du ska stanna i fram till din pensionering? – Det är nog mitt drömjobb eller åtminstone skulle en utveckling av jobbet vara det. Jag vill arbeta strategiskt och driva projekt. Jag tror dock inte jag kommer att pensioneras som interaktionsdesigner, men jag tänker mig att jag har kvar en koppling till detta och arbetar mer övergripande och kanske har hand om en designavdelning. GÖRAN JACOBSSON kollega.se Ett fyrtiotal av Unionens alla yrken presenteras på www.kollega.se YRKE I UNIONEN: INTERAKTIONSDESIGNER Interaktionsdesignerna är en liten men växande yrkesgrupp. De har lyckats bra när ingen lägger märke till deras arbete, när det bara är enkelt att göra det man vill på en webbsida, i mobiltelefonen eller med hushållsapparaterna. Det finns runt 20 kurser och program på universitet och högskolor som utbildar interaktionsdesigner. Uppskattningsvis är det dock bara några hundra som arbetar med detta. Yrket finns inte i Unionens marknadslönestatistik. Jobben som ligger närmast är applikationssspecialist med ett löneintervall mellan 29 400 kronor och 40 000 kronor i månaden och webbutvecklare/ webbmaster med löner mellan 23 700 kronor och 35 400 kronor i månaden. Stimdi – Sveriges tvärvetenskapliga intresseförening för människadatorinteraktion – är interaktionsdesignernas organisation med bortåt 200 medlemmar. Föreningen bildades 1986. Nils-Erik Gustafsson är en av grundarna och nu arbetar han både som lärare på Designhögskolan i Umeå och interaktionsdesigner. Hans känsla är att de allra flesta interaktionsdesigner är konsulter. Enligt honom är den vanligaste beteckningen interaktionsdesigner, men det förekommer även andra titlar för yrket och för näraliggande arbeten. Det är bland annat systemergonom, UX(user experience) – design, användbarhetskonsult och informationsarkitekt. ANNA-LENA LUNDQVIST
Kollega Sida 31
Kollega Sida 32
Kollega Sida 33
Kollega Sida 34
Kollega Sida 35
Kollega Sida 36
Kollega Sida 37
Kollega Sida 38
Kollega Sida 39
Kollega Sida 40
Kollega Sida 41
Kollega Sida 42
Kollega Sida 43
Kollega Sida 44
Kollega Sida 45
Kollega Sida 46
Kollega Sida 47
Kollega Sida 48
Kollega Sida 49
Kollega Sida 50
Kollega Sida 51
Kollega Sida 52
Kollega Sida 53
Kollega Sida 54
Kollega Sida 55
Kollega Sida 56
Kollega Sida 57
Kollega Sida 58
Kollega Sida 59
Kollega Sida 60
Kollega Sida 61
Kollega Sida 62
Kollega Sida 63
Kollega Sida 64
Kollega Sida 65
Kollega Sida 66
Kollega Sida 67
Kollega Sida 68