Kulturskola i samverkan 1
Kulturskola i samverkan 3. Slutsatser och rekomme
ndationer 3.1 Slutsatser Följande kapitel innehåller en sammanfattning av centrala iakttagelser och slutsatser från undersökningen. Kapitlet avslutas med ett antal rekommendationer för hur arbetet kan tas vidare i ett nästa steg. Som nämnts inledningsvis är den kommunala kulturskolan sedan lång tid tillbaka en integrerad del av svenskt kulturliv och utbildningsväsende, och anses ha stor betydelse för såväl barn och unga som för samhället som helhet. Skola och kulturskola har traditionellt haft flera naturliga beröringspunkter i sina verksamheter och målsättningen med denna undersökning har varit att få kunskap om hur samverkan dem emellan ser ut och skulle kunna utvecklas. För att få en bred förståelse för området har vi vänt oss till såväl kommunen centralt som till skola och kulturskola. Vi kan konstatera att det finns en god förståelse rörande betydelsen av att barn och ungdomar får möjlighet att utöva kultur – både för individens generella utveckling och för individens utveckling i det specifika kulturutövandet. Det finns också överlag en inställning om att samverkan mellan skola och kulturskola bör ske för att underlätta för eleven i dennes utveckling, samt för att bidra till bättre resursanvändning av såväl lokaler som kompetenser och pedagoger. Nedan sammanfattas iakttagelser och slutsatser fördelat på fyra områden. Dessa områden rör samverkans omfattning, innehåll och former, villkor och förutsättningar samt struktur och organisation. Samverkans omfattning Samverkan mellan skola och kulturskola finns i någon form i de flesta av landets kommuner. Samverkan varierar dock i omfattning och inriktning, och flera olika aspekter påverkar hur omfattande samverkan är och hur den har utvecklats. Det finns skillnader mellan respondentgrupper, där en högre andel kulturskolechefer uppger att det finns en samverkan än grundskolerektorer. Omfattning av samverkan skiljer sig även åt mellan grundskolor och mellan kommuner, där samverkan upplevs vara mer utvecklad i mindre kommuner. Bland annat till följd av den närhet som finns mellan skolor, funktioner och roller. Detta bekräftas också i fallstudien, där kulturskolechefer och kommunal förvaltning lyfter att närheten mellan funktioner förenklar möjligheterna till samverkan. • En slutsats är således att omfattning av samverkan skiljer sig åt mellan aktörer (skola/kulturskola). Ytterligare en slutsats är att samverkan tenderar att komma till när det finns incitament för samverkan. För mindre skolor eller i mindre kommuner krävs ofta ett samarbete för att kunna lösa frågor kring resurser och lokaler. Här är det lättare att få till en nära samverkan då det finns närhet mellan personer och därmed ofta väl uppbyggda relationer på individnivå, något som är vanligare i mindre kommuner. Skillnader i samverkan kan också bero på skolledningens inställning till kulturaktiviteter för barn och ungdomar. Av naturliga skäl tenderar kulturskolorna att fokusera sitt arbete mot de skolor där rektorernas grundinställning underlättar en samverkan. Detta skulle kunna innebära att det blir svårt för kulturskolan att nå ut till de skolor där skolledningen har en mindre positiv inställning till att samarbeta. • En ytterligare slutsats i detta är att dessa skillnader de facto skulle kunna påverka barn/ungas lika möjligheter att utöva kultur – oberoende av var de går i skolan. Här har den kommunala förvaltningen en viktig roll i att skapa förutsättningar för en mer jämlik tillgång till kultur för barn och unga. 30/56