Kulturskola i samverkan 1
Kulturskola i samverkan Kulturskolechefer bedömer
graden av samverkan generellt som högre än vad grundskolerektorer gör. Det finns sannolikt flera orsaker till detta. En förklaring skulle kunna vara att graden av samverkan kulturskola – skola skiljer sig åt från grundskola till grundskola – och kulturskolerektorerna tenderar att fokusera sitt arbete mot de grundskolor där det finns en mer positiv inställning. En annan förklaring kan vara att kulturskolan ofta samverkar med flera skolor i kommunen, vilket i sig skulle kunna bidra till att kulturskolechefer upplever samverkan som mer omfattande. Då en grundskolerektor endast har en kulturskola att samverka med torde denne uppleva att samverkansgraden är lägre än vad samma kulturskola upplever. • En slutsats är därmed att den mer positiva bedömningen från kulturskolan troligen beror på att det skiljer sig mellan skolor samt att kulturskolan har fler aktörer att vända sig till jämfört med skolan. Innehåll och former för samverkan Undersökningen visar att samverkan har olika innehåll. En form för samverkan rör publika arrangemang. Det är relativt vanligt förekommande att kulturskolan medverkar vid kulturprojekt eller särskilda satsningar i skolan, samt att kulturskolans elever genomför konserter/föreställningar för skolans övriga elever. Ett annat exempel på samverkan gäller kulturskolans besök i skolorna för att visa sin verksamhet eller för att hålla frivillig undervisning. Ett tredje exempel på samverkan gäller lokaler, där skolan och kulturskolan delar begränsade lokaler. • En slutsats vi kan dra av ovanstående är att den befintliga samverkan framförallt rör operativa och kortsiktiga frågor. Den täcker relativt få områden och avser områden där det finns ett direkt behov av samverkan med den ena eller andra aktören. Det kan handla om att i vardagen lösa lokalfrågor för elevers undervisning, ordna med ett uppträdande eller om att lösa uppkomna situationer rörande schemaläggning och personal. Samverkan är i hög utsträckning informell och hanteras ofta utifrån olika former av muntliga överenskommelser. Formella regleringar såsom skriftliga avtal eller gemensamma riktlinjer är relativt ovanligt. Samverkan påverkas tydligt av goda relationer mellan individer i kommunen. Det blir därför viktigt för kulturskolechefer att upprätthålla goda relationer till skolledare. • En slutsats vi drar av detta är att det finns en hög risk att samverkan blir personberoende när omfattningen och utformningen så tydligt beror på relationerna mellan ett begränsat antal personer (primärt rektorer och kulturskolechefer). Av undersökningen framgår att det är ovanligt att skola och kulturskola har gemensamma strategiska forum för dialog om långsiktig inriktning. Det finns samtidigt en efterfrågan, framförallt från kulturskolechefer, av strukturer för dialog om hur skola och kulturskola bör arbeta tillsammans på kort och lång sikt. Det finns också en förståelse och vilja från flera rektorer att utveckla samverkan till att bli mer strategisk. Här lyfts särskilt behovet av att bättre förstå varandras verksamheter och nyttja gemensamma kompetenser. Samtidigt är det tidsbrist som lyfts som huvudsakligt argument bland rektorer som orsak till att detta inte sker idag. Även från huvudmannasidan lyfts behovet av att grundskolan och kulturskolan kommer varandra närmre, såväl för eleven som för verksamheternas bästa. • Eftersom både kulturskola, skola och huvudman ser behov av en utvecklad och mer strategisk samverkan är en slutsats att aktörerna behöver stöd i att få till en mer strategisk dialog och planering. Här har både den kommunala förvaltningen och myndigheter såsom Kulturrådet möjlighet att stödja aktörerna med verktyg som kan utveckla samverkan till att bli mer strategisk. 31/56