Kulturskola i samverkan 1
Kulturskola i samverkan Villkor och förutsättning
ar för samverkan En faktor som påverkar graden av samverkan är de olika uppdragen som aktörerna har. De olika uppdragen innebär att skola och kulturskola arbetar utifrån olika villkor och förutsättningar. Detta kommer bland annat till uttryck i enkätundersökningen, där det framkommer att det är ovanligt att kulturskola och skola arbetar gemensamt för att nå ett ömsesidigt syfte. Bara en liten andel av kulturskolecheferna och grundskolerektorerna beskriver samverkan mellan skolan och kulturskolan som jämbördig. Kulturskolechefer upplever att kulturskolan i hög utsträckning får anpassa sin verksamhet och agera flexibelt i vardagen för att lösa uppkomna situationer, medan skolan i hög grad fokuserar på sitt skoluppdrag i form av ordinarie undervisning. • En slutsats är att den ena verksamhetens frivillighet och den andra verksamhetens obligatoriska inriktning utgör en viktig anledning till att förhållandet inte blir likvärdigt. En upplevelse från kulturskolor är dessutom att det finns en risk att skolor blir alltmer restriktiva med frivillig undervisning i skolan under skoltid. Detta riskerar ytterligare att påverka förhållandet mellan parterna – och skulle i förlängningen kunna begränsa barns och ungdomars möjligheter att utveckla sina förmågor inom kulturen. Tolkningen av skollagen bedöms ha en central betydelse i sammanhanget. Många kulturskolechefer beskriver skollagen som ett hinder för fortsatt utveckling av samverkan, och vi kan även konstatera att andra utredningar pekar på att detta kan utgöra ett hinder. I betänkandet Stärkt kvalitet och likvärdighet i fritidshem och pedagogisk omsorg (2020)7 tas det till exempel upp att skolans tolkning av skollagen upplevs ha begränsat hur kulturskolan kan bemanna, lägga upp och erbjuda sin verksamhet under dagtid. • En slutsats som vi kan dra av detta är att den frivilliga kulturskoleverksamheten på sikt kan hotas av den mer strikta tolkningen av skollagen – något som kan leda till såväl minskat elevunderlag som att färre barn/unga får möjlighet att utöva kultur. Grundskolerektorer ger uttryck för att brist på tid är en faktor som begränsar möjligheterna till samverkan. Skolan har många och olika mål att arbeta mot, och för rektorerna är naturligtvis den egna verksamhetens undervisning i fokus. Deras främsta uppgift är att säkerställa att alla barn och ungdomar får den undervisning de har rätt till. Givet skolans förutsättningar och vardag ges därmed kulturskolan lägre prioritet. Det är vår bild att det sällan handlar om en ovilja eller ointresse från grundskolerektorerna, utan snarare brist på tid och styrning som leder till att samverkan gentemot kulturskolan inte hinns med. Som undersökningen visar kan dock huvudmännen spela en betydelsefull roll genom att peka ut riktningen för kommunen som helhet, och påverka grundskolerektorerna att utveckla samverkan med kulturskolorna. • En viktig slutsats är att det framåt blir centralt för skolorna att se över vilken roll/funktion inom skolan som ges i uppgift att skapa och upprätthålla en god samverkan med kulturskolan. Denna roll behöver inte nödvändigtvis vara en rektor utan kan handla om andra roller såsom biträdande rektor, strateg, musiklärare, fritidspedagog med koppling till kulturutövande osv. Struktur och organisation Nämndstrukturer tycks ha betydelse för samverkan. Svaren i enkätundersökningen tyder på högre grad av samverkan om skola och kulturskola organisatoriskt tillhör samma nämnd. En tänkbar förklaring är att gemensamma nämnder kan föra parterna närmare samman – vilket kan öka utrymmet för strategiska diskussioner. 7. SOU 2020:34 Stärkt kvalitet och likvärdighet i fritidshem och pedagogisk omsorg. Betänkande av Utredningen om fritidshem och pedagogisk omsorg. 32/56