Kulturskola i samverkan 1
Kulturskola i samverkan 1. Inledning Följande rap
port avser en undersökning av den samverkan som finns mellan skolor och kulturskolor i Sveriges kommuner. Undersökningen syftar till att ge en ökad kunskap om den befintliga samverkan mellan skola och kulturskola samt ge ett kunskapsunderlag som kan ligga till grund för utveckling. Undersökningen är gjord av managementkonsultföretaget Governo på uppdrag av Kulturrådet. 1.1 Bakgrund Den kommunala kulturskolan är sedan lång tid tillbaka en integrerad del av svenskt kulturliv och utbildningsväsende, och anses ha stor betydelse såväl för barn och unga som för samhället som helhet. Kulturskola finns i de flesta av landets 290 kommuner och det har uppskattats att ungefär 5 000 pedagoger arbetar i kulturskolan i någon utsträckning.1 Att driva kulturskola är en frivillig verksamhet för kommunerna i Sverige. Det finns visserligen råd och rekommendationer om att ha en kulturskola, men frivilligheten innebär ändå att både kulturskoleverksamhetens innehåll och behov av samverkan med skola eller andra aktörer kan variera. Förutsättningarna för kulturskolornas verksamhet följer i hög grad kommuners allmänna förutsättningar – såsom att exempelvis geografiska, demografiska och ekonomiska faktorer har betydelse. Frivilligheten att ha kulturskola medför också att exempelvis lokal tradition, eldsjälar och politisk inriktning kan påverka inriktningar och arbetssätt. Kulturskolornas organisering av verksamheterna kan ha olika utformning och innebära samarbeten med olika typer av aktörer. En vanlig och väldigt viktig samarbetspart till kulturskolan är skolan. Mellan kulturskola och skola har det historiskt funnits naturliga samverkansytor för att ge elever tillgång till kulturutövande. Kartläggningar har tidigare gjorts för att identifiera hur just samverkan mellan kulturskola och skola ser ut. 2016 genomförde Sveriges kommuner och regioner (SKR)2 undersökning av samverkan som riktade sig till landets kulturskolechefer3 . Några av slutsatserna i rapporten var att samverkan mellan kulturskola och skola är utbredd och har ett viktigt syfte att ge alla barn möjlighet att utöva kultur. Samverkan bidrar också till många positiva effekter, exempelvis i form av att underlätta rekrytering av elever till kulturskolan och att fler barn får möjlighet att ta del av kulturskolans aktiviteter. Intresset för samverkan tycks dock vara störst från kulturskolan, som ofta är den part som tar initiativ till olika former av gemensamma aktiviteter. Kulturskolans traditionellt sett nära koppling till skolan har inneburit att elever har fått individuell musikundervisning under raster och håltimmar. Det har även förekommit individuell undervisning under delar av skolans ordinarie undervisning. I en undersökning genomförd av intresseorganisationen Kulturskolerådet under hösten 2019 uppgav cirka hälften av kulturskolecheferna att de har verksamhet där eleven får ledigt från skolans ordinarie undervisning för att delta i kulturskolans undervisning. På senare tid har det dock förekommit att skolor fattat beslut om att inte tillåta kulturskoleundervisning under skoltid utifrån att Skolinspektionen har påtalat att det inte är förenligt med skollagen att gå ifrån ordinarie lektion för kulturskolans frivilliga undervisning. Med anledning en 1. SOU 2016:69 En inkluderande kulturskola på egen grund. Betänkande av Kulturskoleutredningen. 2. Då SKL, Sveriges kommuner och landsting. Organisationen benämns konsekvent SKR i denna rapport. 3. SKR 2016: Samverkan mellan skola och kulturskola – resultat från enkätundersökning hos landets kulturskolor. 4/56