Kulturskola i samverkan 1
Kulturskola i samverkan • En slutsats är därför a
tt en gemensam förvaltning eller nämnd kan underlätta för strategiska samarbeten. Det kan också vara relevant att se över om andra typer av aktörer skulle behöva involveras i en samverkan. Kulturskolechefer tycks till exempel se behov av ytterligare involvering från fritidsverksamhet/ungdomsgårdar för att öka möjligheterna till att barn och ungdomar tar del av undervisningen. Även aktörer inom läns/lokaltrafik kan involveras mer i detta arbete i syfte att skapa förutsättningar för att utöva kulturaktiviteter utanför skoltid. Vilka aktörer som kan ha relevans beror helt på kontext och ambitioner i den enskilda kommunen. • En slutsats är därför att det framåt är relevant att se över hur andra typer av aktörer, såsom fritidsverksamhet och aktörer inom lokaltrafik, ytterligare kan engageras. Samlade slutsatser Vi kan avslutningsvis konstatera att det finns utvecklingsbehov rörande samverkan. Nära nio av tio kulturskolechefer upplever att samverkan bör utvecklas. Även om kulturskolechefer upplever ett särskilt stort behov av utveckling så finns också behovet inom grundskolan (där 64 procent av rektorerna anser att samverkan behöver utvecklas). Även huvudmannanivån ser ett behov av ökad samverkan (72 procent). Totalt anser också nära sju av tio kulturskolechefer att det finns särskilda hinder för att samverkan ska komma till. Här blir det särskilt viktigt att ytterligare förstå hur identifierade hinder kan hanteras för att underlätta det gemensamma arbetet. Myndigheter såsom Kulturrådet och Skolverket och andra parter, så som exempelvis SKR har en viktig roll i att stödja kommuner i det fortsatta arbetet. Vi kan konstatera att det inom kommunerna kan finnas behov av ett ökat strategiskt fokus och utvecklat synsätt på hur kulturskolan och skolan bör samverka inom kommunen. Ett viktigt steg för den kommunala förvaltningen handlar att tydliggöra inriktning och ta en roll i att stödja skola och kulturskola i en utvecklad samverkan. Avslutningsvis är en generell reflektion att samverkan, för att utvecklas mellan skola och kulturskola, behöver bygga på en högre grad av jämbördighet mellan aktörerna. Grunden för en väl fungerande samverkan är att samtliga parter gynnas av samverkan på ett eller flera vis – och att de kompletterar varandra med sina respektive kompetenser. För att få till detta framåt behöver sannolikt ett antal faktorer ses över. Lagstiftningen (och hur den tolkas) påverkar förhållandet. Detsamma gäller skolans mål, som inte är anpassade efter kulturskolans arbete. Detta trots att det i grunden finns en gemensam syn om att utveckla individen genom kulturutövande. Behov och vilja att utveckla en mer strategisk samverkan lyfts hos båda parter. Här finns därför en god grund och ett viktigt momentum för ytterligare diskussioner om hur skola och kulturskola kan vidareutveckla det gemensamma arbetet för elevens bästa. I tabellen nedan sammanfattas kartläggningens huvuddrag fördelat på fyra områden; samverkans omfattning, innehåll och former, villkor och förutsättningar samt struktur och organisation för samverkan. 33/56