Kollega 1
Kollega Sida 2
Kollega Sida 3
Kollega Sida 4
Kollega Sida 5
Kollega Sida 6
Kollega Sida 7
Kollega Sida 8
Kollega Sida 9
Kollega Sida 10
Kollega Sida 11
Kollega Sida 12
Kollega Sida 13 Man borde hålla i slantarna, säger
Carl Larsen. Lena Månsson har viss förståelse för den logik som företaget följer. – Företaget är ju beroende av aktieägarna. Om de sänker utdelningen så säljer ägarna. Kanske skulle man kunna tänka sig en lag som gör det lättare för företag att behålla pengarna, resonerar de. – Som facklig part kan vi försöka påverka lagstiftningen, säger Lena Månsson. Martin Linder är ordförande i AB Volvos koncernklubbstyrelse. Han tycker att det är svårt att föra ner resonemanget om sjunkande löneandelar i Sverige på företagsnivå. Löneökningarna sätts ju på nationell nivå mellan parterna. Den svenska modellen utgår inte från enskilda företags vinster. – Det är snarare en fråga för fackets nationalekonomer och förbundsledning än för mig som lokal facklig företrädare, säger Martin Linder i ett e-postsvar. – Företagen måste kunna konkurrera kostnadsmässigt, framhåller han. Det internationella kapitalets möjlighet att investera var de vill påverkar också. Däremot anser Martin Linder att det är viktigt att hålla koll på hur mycket av vinsterna som återinvesteras i företaget. Klubben har dock inte analyserat om Volvos allt högre aktieutdelningar står i rimlig proportion till hur mycket som satsas i bolaget. Men eftersom Volvo växte rejält, efter försäljningen av personvagnsdelen och fram till krisen, så anser han att bolaget investerat i hög grad. Unionenklubbar ställer upp med krisavtal i dåliga tider, borde då inte företagen ställa upp och minska aktieutdelningen och använda pengarna till personalen? – Frågan ska i första hand ställas till ägarna, säger Martin Linder. Han påpekar att även Unionen indirekt är ägare av Volvo, och räknar upp de Volvoägare som har Unionen-folk i styrelserna. Det är Alecta, AMF, Folksam och AP-fondernas styrelser. – Dessa är med och bestämmer avkastningskravet på Volvo som både företaget och vi fackliga i företaget har att förhålla oss till. Frågan är, menar Martin Linder, om dessa och andra ägare är beredda att bunkra upp pengar eller öka personalkostnaderna. Detta påverkar ju deras avkastning på investerade pengar. Fler slås ut när ägarna skor sig Företagens vinster ökar på lönernas bekostnad. Facken har bidragit till utvecklingen genom att ställa sig bakom en återhållsam löneutveckling. Det är en utveckling som går igen i alla industriländer. En tolkning är att facken och löntagarna inte använder det löneutrymme som finns utan tar ut mindre än vad som är ekonomiskt möjligt. I Sverige finns ingen aktuell forskning om relationen mellan vinst och lön. Erik Bengtsson, doktorand i ekonomisk historia, har dock skrivit en forskningsöversikt om fördelningen mellan vinst- och löneandel. Enligt honom har en majoritet av forskarna kommit fram till att vinsten har vuxit på lönens bekostnad sedan 70-talet. Bengtsson lyfter bland annat fram EU:s statistik över löneandelar i rika länder, som visar att Sverige är en del av denna trend. – Det är intressant av rättviseskäl att se om löne- och vinstandelar förändras. Vi ser enligt en del forskning en ökad press och utslagning. Allt fler är stressade och produktiviteten ökar, och frågan är vad de anställda får för det, säger han. Se siffror över Volvos vinster och utdelningar på www.kollega.se I sin genomgång av forskningen i andra länder har Erik Bengtsson funnit fyra förklaringar till de sjunkande löneandelarna: Branscher med höga vinstandelar har fått större betydelse, teknologiska förändringar, ett större globalt arbetskraftsutbud där fler konkurrerar om jobben samt maktförskjutning som handlar om att fackföreningarna försvagats. Även Europafacket har börjat lyfta fram EUstatistiken över sjunkande löneandelar. Det är visserligen svårt att jämföra länder, eftersom definitionen av lön kan variera, däremot går det att göra jämförelser mellan olika år för ett och samma land, enligt Europafacket. Den förre TCO-ekonomen Roland Spånt har tagit upp utvecklingen av vinst- och löneandelar i sin bok ”Kapitalets revansch – kan löntagarna komma tillbaka?”. Han skriver att teorin om löneåterhållsamhet dominerat sedan mitten av 90-talet. Det var Riksbanken, Konjunkturinstitutet, Medlingsinstitutet och de flesta parter på arbetsmarknaden som hävdade att löneökningarna skulle hållas låga. Roland Spånt ingick i Edingruppen, som bildades på initiativ av LO-ekonomen PO Edin. Gruppen bestod av ekonomer från fack och arbetsgivarorganisationer. En av gruppens slutsatser var att vinstläget var normaliserat och för lönerna var målet Europanormen, som innebär att lönerna i Sverige inte ska öka mer än de viktigaste konkurrentländerna – annars skulle arbetslösheten stiga. Teorin var alltså att låga löneökningar skulle bidra till sjunkande arbetslöshet. – Vi i Edingruppen hade fel. Och Konjunkturinstitutet, Riksbanken och Medlingsinstitutet hade fel. Vinstläget 1995 var unikt högt och det verkliga löneutrymmet underskattades, säger Roland Spånt. Han anser att löne- och vinstandelarnas utveckling är intressanta av fördelningspoli- Löneutrymmet brukar beskrivas som produktivitetsökningen plus prisökningarna. Tanken bakom detta är att löneökningar som motsvarar en ökad produktivitet inte försämrar ett företags konkurrenskraft. När ett företag höjer priserna kan mer pengar användas till löner och vinster. 8-10 KOLLEGA 13 ➼ Man borde hålla i slantarna, säger Carl Larsen. Lena Månsson har viss förståelse för den logik som företaget följer. – Företaget är ju beroende av aktieägarna. Om de sänker utdelningen så säljer ägarna. Kanske skulle man kunna tänka sig en lag som gör det lättare för företag att behålla pengarna, resonerar de. – Som facklig part kan vi försöka påverka lagstiftningen, säger Lena Månsson. Martin Linder är ordförande i AB Volvos koncernklubbstyrelse. Han tycker att det är svårt att föra ner resonemanget om sjunkande löneandelar i Sverige på företagsnivå. Löneökningarna sätts ju på nationell nivå mellan parterna. Den svenska modellen utgår inte från enskilda företags vinster. – Det är snarare en fråga för fackets nationalekonomer och förbundsledning än för mig som lokal facklig företrädare, säger Martin Linder i ett e-postsvar. – Företagen måste kunna konkurrera kostnadsmässigt, framhåller han. Det internationella kapitalets möjlighet att investera var de vill påverkar också. Däremot anser Martin Linder att det är viktigt att hålla koll på hur mycket av vinsterna som återinvesteras i företaget. Klubben har dock inte analyserat om Volvos allt högre aktieutdelningar står i rimlig proportion till hur mycket som satsas i bolaget. Men eftersom Volvo växte rejält, efter försäljningen av personvagnsdelen och fram till krisen, så anser han att bolaget investerat i hög grad. Unionenklubbar ställer upp med krisavtal i dåliga tider, borde då inte företagen ställa upp och minska aktieutdelningen och använda pengarna till personalen? – Frågan ska i första hand ställas till ägarna, säger Martin Linder. Han påpekar att även Unionen indirekt är ägare av Volvo, och räknar upp de Volvoägare som har Unionen-folk i styrelserna. Det är Alecta, AMF, Folksam och AP-fondernas styrelser. – Dessa är med och bestämmer avkastningskravet på Volvo som både företaget och vi fackliga i företaget har att förhålla oss till. Frågan är, menar Martin Linder, om dessa och andra ägare är beredda att bunkra upp pengar eller öka personalkostnaderna. Detta påverkar ju deras avkastning på investerade pengar. Fler slås ut när ägarna skor sig Företagens vinster ökar på lönernas bekostnad. Facken har bidragit till utvecklingen genom att ställa sig bakom en återhållsam löneutveckling. Det är en utveckling som går igen i alla industriländer. En tolkning är att facken och löntagarna inte använder det löneutrymme som finns utan tar ut mindre än vad som är ekonomiskt möjligt. I Sverige finns ingen aktuell forskning om relationen mellan vinst och lön. Erik Bengtsson, doktorand i ekonomisk historia, har dock skrivit en forskningsöversikt om fördelningen mellan vinst- och löneandel. Enligt honom har en majoritet av forskarna kommit fram till att vinsten har vuxit på lönens bekostnad sedan 70-talet. Bengtsson lyfter bland annat fram EU:s statistik över löneandelar i rika länder, som visar att Sverige är en del av denna trend. – Det är intressant av rättviseskäl att se om löne- och vinstandelar förändras. Vi ser enligt en del forskning en ökad press och utslagning. Allt fler är stressade och produktiviteten ökar, och frågan är vad de anställda får för det, säger han. Se siffror över Volvos vinster och utdelningar på www.kollega.se I sin genomgång av forskningen i andra länder har Erik Bengtsson funnit fyra förklaringar till de sjunkande löneandelarna: Branscher med höga vinstandelar har fått större betydelse, teknologiska förändringar, ett större globalt arbetskraftsutbud där fler konkurrerar om jobben samt maktförskjutning som handlar om att fackföreningarna försvagats. Även Europafacket har börjat lyfta fram EUstatistiken över sjunkande löneandelar. Det är visserligen svårt att jämföra länder, eftersom definitionen av lön kan variera, däremot går det att göra jämförelser mellan olika år för ett och samma land, enligt Europafacket. Den förre TCO-ekonomen Roland Spånt har tagit upp utvecklingen av vinst- och löneandelar i sin bok ”Kapitalets revansch – kan löntagarna komma tillbaka?”. Han skriver att teorin om löneåterhållsamhet dominerat sedan mitten av 90-talet. Det var Riksbanken, Konjunkturinstitutet, Medlingsinstitutet och de flesta parter på arbetsmarknaden som hävdade att löneökningarna skulle hållas låga. Roland Spånt ingick i Edingruppen, som bildades på initiativ av LO-ekonomen PO Edin. Gruppen bestod av ekonomer från fack och arbetsgivarorganisationer. En av gruppens slutsatser var att vinstläget var normaliserat och för lönerna var målet Europanormen, som innebär att lönerna i Sverige inte ska öka mer än de viktigaste konkurrentländerna – annars skulle arbetslösheten stiga. Teorin var alltså att låga löneökningar skulle bidra till sjunkande arbetslöshet. – Vi i Edingruppen hade fel. Och Konjunkturinstitutet, Riksbanken och Medlingsinstitutet hade fel. Vinstläget 1995 var unikt högt och det verkliga löneutrymmet underskattades, säger Roland Spånt. Han anser att löne- och vinstandelarnas utveckling är intressanta av fördelningspoli- Löneutrymmet brukar beskrivas som produktivitetsökningen plus prisökningarna. Tanken bakom detta är att löneökningar som motsvarar en ökad produktivitet inte försämrar ett företags konkurrenskraft. När ett företag höjer priserna kan mer pengar användas till löner och vinster. 8-10 KOLLEGA 13 ➼
Kollega Sida 14
Kollega Sida 15
Kollega Sida 16
Kollega Sida 17
Kollega Sida 18
Kollega Sida 19
Kollega Sida 20
Kollega Sida 21
Kollega Sida 22
Kollega Sida 23
Kollega Sida 24
Kollega Sida 25
Kollega Sida 26
Kollega Sida 27
Kollega Sida 28
Kollega Sida 29
Kollega Sida 30
Kollega Sida 31
Kollega Sida 32
Kollega Sida 33
Kollega Sida 34
Kollega Sida 35
Kollega Sida 36
Kollega Sida 37
Kollega Sida 38
Kollega Sida 39
Kollega Sida 40
Kollega Sida 41
Kollega Sida 42
Kollega Sida 43
Kollega Sida 44
Kollega Sida 45
Kollega Sida 46
Kollega Sida 47
Kollega Sida 48
Kollega Sida 49
Kollega Sida 50
Kollega Sida 51
Kollega Sida 52
Kollega Sida 53
Kollega Sida 54
Kollega Sida 55
Kollega Sida 56
Kollega Sida 57
Kollega Sida 58
Kollega Sida 59
Kollega Sida 60
Kollega Sida 61
Kollega Sida 62
Kollega Sida 63
Kollega Sida 64
Kollega Sida 65
Kollega Sida 66
Kollega Sida 67
Kollega Sida 68