Kollega 1
Kollega Sida 2
Kollega Sida 3
Kollega Sida 4
Kollega Sida 5
Kollega Sida 6
Kollega Sida 7
Kollega Sida 8
Kollega Sida 9
Kollega Sida 10
Kollega Sida 11
Kollega Sida 12
Kollega Sida 13
Kollega Sida 14
Kollega Sida 15
Kollega Sida 16
Kollega Sida 17
Kollega Sida 18
Kollega Sida 19
Kollega Sida 20
Kollega Sida 21
Kollega Sida 22
Kollega Sida 23
Kollega Sida 24
Kollega Sida 25
Kollega Sida 26
Kollega Sida 27
Kollega Sida 28
Kollega Sida 29
Kollega Sida 30
Kollega Sida 31
Kollega Sida 32
Kollega Sida 33
Kollega Sida 34 väntat sig mer, säger Mikael i dag
. Astrid Lindgrens saga sägs ha bidragit till Socialdemokraternas första valnederlag på 40 år. Mikael Fransons saga gav också resultat. Ett mindre lyckligt, men inte oväntat blev att han bytte avdelning. – Fast det var inte bara på grund av mejlet. Chefen och jag drog inte riktigt jämt. Så när det fanns en ledig tjänst på supporten bytte jag. Ett annat resultat blev att Cecilia Karlssons lön höjdes. Cecilia Karlsson är kollegan som Mikaels mejl handlade om. Nu tjänar hon 33 800 kronor, en höjning med nästan 16 000 på sex år. Mycket annat har också hänt på IFS sedan dess. – Det har blivit betydligt bättre. Numera är det ordning på lönekartläggningar och lönerevisioner. Jag vill gärna tro att jag bidragit till förändringen. Fast en ännu större orsak är att vi fått kollektivavtal. Jag hoppas och tror att något liknande inte skulle kunna hända i dag, säger Mikael Franson som trivs utmärkt på sitt arbete. – Det är väldigt högt i tak. Vi jobbar mycket med feedback, man talar om vad man tycker och ger både ris och ros. Man får tänka på att det var ett ganska ungt företag också, nu har det mognat. Cecilia Karlsson är övertygad om att mejlet hade en avgörande betydelse, inte bara för hennes lön. – Både min chef och hennes chef fick upp ögonen för den situation som rådde på IFS. Jag vet att det är fler än jag som dubblerat sina löner sedan dess. Mikael Franson är glad över utmärkelsen, även om han lite försiktigt försöker tona ned betydelsen av sitt agerande. – Det som hände var ju fel, det är viktigt att påtala det. Jag skulle reagera på samma sätt i dag, men jag vet inte om jag skulle skicka ett brev. Vad ska han göra med prispengarna, 10 000 kronor? – Jag kanske köper IFS-aktier. Många vågar inte visa civilkurage och kämpa mot missförhållanden på jobbet. På Röda Korset har man skapat en särskild kanal för anställda som anonymt vill blåsa i visslan utan risk för repressalier. Text Jöran Lindeberg Bild Sara Moritz ”Känslan att bli utfryst skrämmer” – Att känna att man skulle bli utfryst och inte få vara en del av sin arbetsplats – det tror jag kan skrämma folk, säger Fredrik Gladh, konsulent inom kommunikationsfrågor på Röda Korset i Stockholm, som svar på frågan om vad han tror kan hindra människor från att bli så kallade whistleblowers. – Mer än att förlora jobbet eller få en konflikt med chefen skulle det var jobbigt om ens arbetskamrater tycker att man betett sig illa. Kollegan Lennart Pettersson, konsulent inom krisberedskap och tillika fackklubbsordförande för Unionen, håller med: – Finns det en öppenhet i organisationen gör det att alla blir mer frispråkiga. En ”visslare” är någon som vågar slå larm om missförhållanden, ofta i media. Som när en anställd på Röda Korset i fjol fick korn på att kommunikationschefen Johan af Donner bedragit organisationen på miljontals kronor. Fast den personen föredrog att prata med de egna cheferna i stället för pressen. – I af Donners fall var det en medarbetare som såg någonting, tog ansvar och reagerade. Och ledningen lyssnade. Men risken är att man väntar tills det har gått för långt. Därför måste muren mot att ta det steget vara så liten som möjligt, säger Fredrik Gladh. Nu har Röda Korset infört en särskild funk- 34 KOLLEGA 8-10 tion för whistleblowing. I organisationens uppförandekod finns en extern mejladress och telefonnummer som anställda kan använda anonymt om de misstänker att allt inte står rätt till. Informationen tas då emot av en extern revisionsfirma, som mejlar den vidare till Röda Korsets personalchef, men omskriven så att det inte framgår vem den ursprungligen kom ifrån. För säkerhets skull får även en medlem i styrelsen en kopia. Hon kan senare försäkra sig om att ledningen följt upp ärendet ordentligt. – Det är viktigt att föra in den här funktionen i fler företag och organisationer. Den är bra just för att många inte vågar ta en öppen konflikt. När man misstänker någonting ska det finnas en kanal att gå via, säger Lennart Pettersson. Faktum är att det ofta ligger i organisationens eget intresse att saker kommer upp till ytan. Läggs locket på uppstår lätt ryktesspridning och dålig stämning, något alla förlorar på. Ibland behövs någon som talar om att kejsaren är naken. – Whistleblowern, som tar ansvar och säger ifrån, är något som en organisation behöver. Egentligen borde alla på en arbetsplats ha en sådan inställning. Då har man en god etik, säger Fredrik Gladh. Den hållningen finns dock inte i alla organisationer. Konsekvenserna av att våga vissla kan bli obehagliga – alla gillar inte en bråkstake. Lennart Pettersson drar sig till minnes vad som hände en arbetskamrat under sin tid på Arbetsförmedlingen tidigare i karriären. – Det var en kollega som reagerade ganska kraftigt på arbetssituationen och påtalade det hela för Länsarbetsnämnden. Det kom en signal tillbaka därifrån till chefen som då frös ut den här kollegan – ganska ordentligt. Så han fick byta arbete, han insåg att det inte var någon idé att vara kvar. Dessutom verkade konflikten ligga den drabbade i fatet senare i karriären – stämplad som bråkmakare av de statliga verken. – Det var en mycket kompetent kille, han sökte flera tjänster och fick nej. Han uppgav själv att han forskat i det och fått till svar att det berodde på den här händelsen. Men det var många år sedan, förhoppningsvis har saker förbättrats. I slutändan tror Lennart Pettersson på att lösa saker den vanligt vägen, utan onödig dramatik. – Det är definitivt bättre om man kan lösa sådana här situationer internt i stället för att gå till media. Det är inget bra forum, många läser bara rubriker. Det är att föredra om man i ett tidigt skede kan använda whistleblowingfunktionen, få saken till ledningen och styra upp. Mikael Franson stod upp för en kollega.
Kollega Sida 35
Kollega Sida 36
Kollega Sida 37
Kollega Sida 38
Kollega Sida 39
Kollega Sida 40
Kollega Sida 41
Kollega Sida 42
Kollega Sida 43
Kollega Sida 44
Kollega Sida 45
Kollega Sida 46
Kollega Sida 47
Kollega Sida 48
Kollega Sida 49
Kollega Sida 50
Kollega Sida 51
Kollega Sida 52
Kollega Sida 53
Kollega Sida 54
Kollega Sida 55
Kollega Sida 56
Kollega Sida 57
Kollega Sida 58
Kollega Sida 59
Kollega Sida 60
Kollega Sida 61
Kollega Sida 62
Kollega Sida 63
Kollega Sida 64
Kollega Sida 65
Kollega Sida 66
Kollega Sida 67
Kollega Sida 68