Kollega 1
Kollega Sida 2
Kollega Sida 3
Kollega Sida 4
Kollega Sida 5
Kollega Sida 6
Kollega Sida 7
Kollega Sida 8
Kollega Sida 9
Kollega Sida 10
Kollega Sida 11
Kollega Sida 12
Kollega Sida 13
Kollega Sida 14
Kollega Sida 15 Kan bidra till arbetslösheten Tank
en bakom löneåterhållsamhet och stabila vinster har varit att skapa trygga jobb. Men effekten av de ökande vinstandelarna har blivit tvärtemot den förväntade. Ekonomernas grundresonemang är att ökade vinster leder till investeringar, som ger arbete, och att ökade löner ger upphov till mer konsumtion, som skapar sysselsättning. Den förre TCOekonomen Roland Spånt hävdar att löner i större utsträckning leder till konsumtion än vad vinster skapar investeringar. En återhållsam löneutveckling och att företagens vinster används till bonus, optioner och återköp av aktier i stället för till investeringar och forskning, ger ökad arbetslöshet. – Om du ger en krona till Ikeas Ingvar Kamprad så ökar inte investeringarna, säger Roland Spånt. Han ser samma effekt av ökade inkomstklyf- tor – ökad arbetslöshet. När de rika blir rikare går inte hela det nya överskottet till konsumtion utan en del används till spekulation och kanske något kostsamt konstverk. Hans uppfattning delas inte av alla. Anders Rune hos Teknikföretagen säger att Roland Spånt är helt fel ute och frågar sig varför ökade vinstandelar skulle höja arbetslösheten. – Bara lönsamma företag ger trygga jobb. Jag delar inte teorin om minskade investeringar. Nationalekonomin har sina begränsningar, säger han. Konjunkturinstitutet har just byttinställning. Så sent som förra året framhöll myndigheten att löneandelarna sjunker i Sverige. Nu är man mer osäker. Ekonomernas åsikter går isär – Man måste ta hänsyn till att världsekonomin är global i dag. Sedan ger också våra avtal klubben möjlighet att förhandla lokalt. Nu när återhämtningen kommer är det så klart viktigt att de svenska företagen använder de ökade vinsterna till investeringar och att de kommer de anställda till del i form av löneökningar. Skulle medlemmarna inte ha kunnat få en ännu högre lön. Sverige har ju haft en bättre produktivitetsutveckling än andra rika länder? – Det handlar om långsiktighet och balans mellan vinst- och löneandelar. För låga vinster leder till för lite investeringar i Sverige och för höga lönekostnader försämrar de svenska företagens möjlighet att konkurrera i världen. Titta på avtalen 2007, där låg en väldigt hög ökning i slutet av perioden. Högre nivåer än våra konkurrentländer 2007. Hur ser du på teorin om att de högre vinstandelarna sedan 80-talet bidrar till den höga arbetslösheten genom minskad efterfrågan här? – Löneökningarna i Sverige är viktiga för den inhemska konsumtionen, men vi får inte glömma att hälften av det som produceras i Sverige i form av tjänster och produkter går på export till andra länder och där hjälper det inte att lönerna ökar i Sverige. I Lönebildningsrapporten från 2009 pekade KI ut en trend med sjunkande löneandelar i Sverige. KI:s forskningschef Juhana Vartiainen säger att bedömningen var osäker. Det som i år är viktigt för KI är faktumet att arbetskostnadsandelen – lön och arbetsgivaravgifter – är hög i förhållande till konjunkturläget. Kurvan med de sjunkande löneandelarna var osäker. Nu fokuserar vi på den förhållandevis höga arbetskostnadsandelen i Sverige. Det är en ojämvikt som måste rättas till med måttliga lönehöjningar, säger han. Juhana Vartiaianen säger att utvecklingen av arbetskostnadsandelen inte till fullo är utredd av nationalekonomin. Ingen förstår sig riktigt på den. Konjunkturinstitutet sätter i sina analyser löne- och vinstandelarna till konstanta värden.. Andelarna låter sig inte påverkas. Försöker man öka arbetskostnadsandelen genom att höja lönen blir bara resultatet flytt av kapital till andra länder. Kapitalisten ser alltid till att ta sitt. Till skillnad från Konjunkturinstitutets forskningschef anser TCO:s chefsekonom Göran Zettergren att löneandelarnas utveck- ling är möjlig att påverka. Han ser visserligen sjunkande löneandelar i Storbritannien, Frankrike och USA, men enligt honom finns ingen sådan utveckling i Sverige. EU-statistiken är missvisande anser Zettergren. En förklaring kan vara att facken i Sverige är starka, tror han. Den tidigare TCO-ekonomen Roland Spånt har inte samma syn på utvecklingen i Sverige. Han säger: Statistiken är komplicerad. Man kan gå en annan väg för att få en indikation om vinstandelarnas utveckling. De senaste 10-15 åren har förmögenhetsklyftorna ökat kraftigt i Sverige och i andra länder. Det är inte löner som sparats utan det handlar i huvudsak om ökade vinster i företagen. Roland Spånt säger att man i teoretiska modeller brukar göra som KI:s forskningschef – utgå från att vinstandelen är internationellt bestämd. I verkligheten är det enormt stora skillnader i avkastning mellan olika branscher och olika länder. – Men ju mer rätt Juhana Vartiainen får desto viktigare är det att flytta fram fackens positioner internationellt. Vi har gemensamma intressen med löntagare i Japan, Kina och USA. Göran Zettergren Roland Spånt 8-10 KOLLEGA 15 SIMON PAULIN/SCANPIX JANERIK HENRIKSSON/SCANPIX
Kollega Sida 16
Kollega Sida 17
Kollega Sida 18
Kollega Sida 19
Kollega Sida 20
Kollega Sida 21
Kollega Sida 22
Kollega Sida 23
Kollega Sida 24
Kollega Sida 25
Kollega Sida 26
Kollega Sida 27
Kollega Sida 28
Kollega Sida 29
Kollega Sida 30
Kollega Sida 31
Kollega Sida 32
Kollega Sida 33
Kollega Sida 34
Kollega Sida 35
Kollega Sida 36
Kollega Sida 37
Kollega Sida 38
Kollega Sida 39
Kollega Sida 40
Kollega Sida 41
Kollega Sida 42
Kollega Sida 43
Kollega Sida 44
Kollega Sida 45
Kollega Sida 46
Kollega Sida 47
Kollega Sida 48
Kollega Sida 49
Kollega Sida 50
Kollega Sida 51
Kollega Sida 52
Kollega Sida 53
Kollega Sida 54
Kollega Sida 55
Kollega Sida 56
Kollega Sida 57
Kollega Sida 58
Kollega Sida 59
Kollega Sida 60
Kollega Sida 61
Kollega Sida 62
Kollega Sida 63
Kollega Sida 64
Kollega Sida 65
Kollega Sida 66
Kollega Sida 67
Kollega Sida 68