Kollega 1
Kollega Sida 2
Kollega Sida 3
Kollega Sida 4
Kollega Sida 5
Kollega Sida 6
Kollega Sida 7
Kollega Sida 8
Kollega Sida 9
Kollega Sida 10
Kollega Sida 11
Kollega Sida 12
Kollega Sida 13
Kollega Sida 14
Kollega Sida 15
Kollega Sida 16
Kollega Sida 17
Kollega Sida 18
Kollega Sida 19
Kollega Sida 20
Kollega Sida 21
Kollega Sida 22
Kollega Sida 23
Kollega Sida 24
Kollega Sida 25
Kollega Sida 26
Kollega Sida 27
Kollega Sida 28
Kollega Sida 29
Kollega Sida 30
Kollega Sida 31
Kollega Sida 32
Kollega Sida 33
Kollega Sida 34
Kollega Sida 35
Kollega Sida 36
Kollega Sida 37
Kollega Sida 38
Kollega Sida 39
Kollega Sida 40
Kollega Sida 41
Kollega Sida 42 linjer med samma personalstyrka så
har vi hängt med i matchen. Nu känns det som vi driver marknaden, säger Rune Joon optimistiskt. Medinflytandet har gett framgång. Det är man övertygad om inom familjen Joon. När Rune blev vd i mitten av 1970-talet såg han genast till att införa samrådsgrupper. På så vis har personalen varit delaktig i alltifrån att ta fram nya brödsorter, hur de nya produktionslinjerna har byggts och till på vilket sätt femskiften bemannats. – Det blir bäst stämning då, vilket vi alla tjänar på. Och att alla har bjudit till och varit öppna, ärliga och schysta har bidragit starkt till Leksandsbröds framgångar, säger Rune Joon. – Allt vi har byggt kommer från projektgruppen och samrådsgruppen. Vi har alltid hjälpts åt och då också lyckats bygga bort tunga moment. Han menar att det faktum att de anställda har stort inflytande på Leksandsbröd också ökar deras trivsel. Och att trivsel på jobbet är en viktig konkurrensfaktor i Leksand där arbetslösheten är låg och man får slåss om arbetskraften. Därför ser man också till att ordna fester och fira framgångar så ofta som möjligt. – Är du duktig kan du få jobb på flera företag. Så det är också av självbevarelsedrift som vi är »Under mina 25 år som vd hade Wasabröd fem och varje vd har trott de ska ta död på Leksandsbröd.« rädda om vår personal. Några av företagets femton tjänstemän är med i Unionen men har inte bildat någon klubb. En förklaring kan vara att en del av dem tillhör familjen och har aktier i företaget. – Men målsättningen är att det inte ska vara för många från familjen på Leksandsbröd. Man Knäckebröd Knäckebröd har bakats i hundratals år i Sverige. Vi äter mest knäckebröd i världen, närmare fyra kilo per person och år. 85 procent av alla svenska hushåll har knäckebröd hemma. Enligt tradition äter norrlänningar mest och skåningar minst. Det traditionella knäckebrödsbältet sträcker sig från Jämtland i norr till Närke och Södermanland i söder. Brödet bakas ofta av fullkorns- mjöl av råg. Eftersom det gräddade brödet innehåller mindre än tio procents vatten är hållbarheten mycket god, vilket var ännu viktigare förr när andra konserveringsmöjligheter saknades. 1938 fanns rekordmånga, eller 77 stycken, knäckebrödstillverkare i landet. I dag finns endast en handfull kvar. Förra året exporterades svenskt knäckebröd för drygt 373 miljoner kronor. En anledning till exportframgången är hälsotrenden. En annan är att Ikea säljer knäckebröd i alla sina varuhus. ska jobba här därför att det är kul, och utifrån behov och kompetens. På kollektivsidan finns däremot en klubb och anslutningen är hög. Facket har två representanter i styrelsen och sedan slutet av 1970-talet träffas också klubbledning och arbetsledning fyra gånger per år. – Då kan vi prata om annat också och inte bara när det uppstår problem, säger Rune Joon. Enligt facket har de anställda bra löner och företaget har också tagit ett socialt ansvar utöver det vanliga när anställda råkat illa. Nu satsar man på att alla anställda som vill ska få vidareutbildning. – Det är ett tiotal intresserade som sökt hittills, för att kunna få nya uppgifter inom företaget, berättar Rune Joon. Leksandsbröd äger dalahästen. När det gäller bröd och alla andra livsmedel har familjeföretaget ensamrätt på att ha den i logotypen. Det såg man till när det började hetta till i relationen med ärkefienden Wasabröd. – Wasabröd hade Gustav Vasa på paketet till sitt Mora Knäcke och vi var rädda för att de kanske också börjat spinna planer vad gällde Dalahästen. Så vi såg till att skydda den, förklarar marknadschefen Annika Sund. Personalen har stort inflytande. Alla kan komma med idéer om vad som ska provbakas. Sedan kan man testa brödet vid en fikapaus och om majoriteten tycker om det så kan det komma i produktion. 42 KOLLEGA 8-10
Kollega Sida 43
Kollega Sida 44
Kollega Sida 45
Kollega Sida 46
Kollega Sida 47
Kollega Sida 48
Kollega Sida 49
Kollega Sida 50
Kollega Sida 51
Kollega Sida 52
Kollega Sida 53
Kollega Sida 54
Kollega Sida 55
Kollega Sida 56
Kollega Sida 57
Kollega Sida 58
Kollega Sida 59
Kollega Sida 60
Kollega Sida 61
Kollega Sida 62
Kollega Sida 63
Kollega Sida 64
Kollega Sida 65
Kollega Sida 66
Kollega Sida 67
Kollega Sida 68