Kollega 1
Kollega Sida 2
Kollega Sida 3
Kollega Sida 4
Kollega Sida 5
Kollega Sida 6
Kollega Sida 7
Kollega Sida 8
Kollega Sida 9
Kollega Sida 10
Kollega Sida 11
Kollega Sida 12
Kollega Sida 13
Kollega Sida 14
Kollega Sida 15
Kollega Sida 16
Kollega Sida 17
Kollega Sida 18
Kollega Sida 19
Kollega Sida 20
Kollega Sida 21
Kollega Sida 22
Kollega Sida 23
Kollega Sida 24
Kollega Sida 25
Kollega Sida 26
Kollega Sida 27
Kollega Sida 28
Kollega Sida 29
Kollega Sida 30
Kollega Sida 31
Kollega Sida 32
Kollega Sida 33
Kollega Sida 34
Kollega Sida 35
Kollega Sida 36
Kollega Sida 37
Kollega Sida 38
Kollega Sida 39
Kollega Sida 40
Kollega Sida 41
Kollega Sida 42
Kollega Sida 43 Dalahästen har funnits på Leksands
bröds storsäljare, det runda gula och blå, sedan 1964. Men när hon började arbetet med att lägga upp en strategi vad gällde varumärket fann hon att man hade upp till femton olika logotyper på brödpaketen. – Det fanns ingen röd tråd. Så vi gjorde ett genomtänkt marknadstänk med en varumärkesplattsform. I dag tycker hon att Leksandsbröds varumärke är laddat med rätt saker, som närodlat, svenskhet, det egna källvattnet, enkla recept utan onaturliga tillsatser och att Leksandsbröd står för något miljövänligt vilket är jätteviktigt, säger hon. I linje med det här ligger också att man sett till att miljöcertifiera sin verksamhet. För att nå de yngre började man för några år sedan också engagera sig i hästsporten och nu sponsrar Leksandsbröd tre välkända ryttare inom dressyr, hoppning och fälttävlan, i det man kallar Team Leksands. Man har också tagit hjälp av en konsult som kostbloggar om kost och hälsa och som tipsar om hur man kan äta nyttigare på ridskolorna. I annonser i olika hästtidningar framhåller man knäckebrödet som ett bra mellanmål och har också en facebooksida med nära 1 000 medlemmar. ”Musen som röt…” Leksandsföretaget som fick tyst på ”jätten” Den upphängda löpsedeln på korridorväggen talar sitt tydliga språk. Det så kallade Brödkriget mellan Leksandsbröd och Wasabröd skildrades som ett slags Davids kamp mot Goliat i lokaltidningarna. I ena ringhörnan Leksandsbröd, det lilla familjeföretaget från Dalarna, i den andra Wasabröd, en del av det multinationella italienskägda storföretaget Barilla. I dag kan Rune Joon skratta åt den rättsliga prövning som gjordes i Marknadsdomstolen. Men under de två år ”Brödkriget” pågick mådde han inte bra. – Om vi förlorat hade vi fått böta flera miljo- ner, vilket är väldigt mycket för ett litet familjeföretag. Och eftersom jag inte trodde vi skulle vinna så sov jag väldigt dåligt under den här tiden. Men han kände sig tvungen att ta den här kampen i början på 2000-talet. Då hade Wasabröd länge varit en källa till stor irritation för Leksandsbröd. Rune Joon berättar att i början på 1990-talet dumpade Wasabröd priserna på sitt runda bröd, som är Leksandsbröds största produkt, och höjde priset på sin egen storsäljare, det rektangulära brödet. Leksandsbröd, som då tvangs sänka priset på sitt runda bröd, svarade med att bygga en ny produktionslinje, började tillverka rektangulära bröd och dumpa priserna på dem. Sedan 1970-talet hade Leksandsbröd också försökt stoppa att Wasabröd sålde ett antal knäckebrödssorter under namnet Mora, fast det bakades i värmländska Filipsstad. Familjeföretaget ser anknytningen till Leksand och Dalarna som ett starkt konkurrensmedel, eftersom man menar att det står för något äkta, traditionellt, genuint och kvalitetsmedvetet, ansåg att Wasabröd körde med ojusta medel när man försökte åka snålskjuts på ortsnamnet. När Wasabröd i början av 2000-talet försökte registrera Mora som sitt eget varumärke fick Rune Joon nog. Och efter att Leksandsbröd överklagade Patent- och registreringsverkets beslut upphävdes Wasabröds registrering av varumärket. Leksandsbröd beslöt då också stämma Wasabröd för illojal marknadsföring inför Marknadsdomstolen. Och domstolen kom fram till att Wasabröd inte fick fortsätta marknadsföra sitt bröd så att konsumenterna fick intrycket att det hade sitt ursprung i Mora. – Jag tog med mig många foton på Morabrödet till domstolen, pratade dalmål och var jätteengagerad. Och de trodde på mig och professorerna från Handelshögskolan och vi vann. Men man får ju inte heller kalla skinka för Parmaskinka om den inte är från Parma eller mousserat vin för Champagne om den inte är från Champagne, säger Rune Joon. Miljödomstolens utslag 2003 innebar att Wasabröd fick ett år på sig att byta namn på sitt knäckebröd. – När de tog bort Mora från sina förpackningar gick vår marknad upp direkt. Sedan tog vi fram ett nytt varumärke och satsade på det genuina, för att få en ännu bättre profil och ett starkt varumärke. – Under mina 25 år som vd hade Wasabröd fem och varje vd har trott de ska ta död på Leksandsbröd. Men det har de alltså inte lyckats med, säger han och ler. För några år sedan råkade Leksandsbröd ut för en kris, när deras produkter plockades bort från Coops butiker, med undantag av i Dalarna. Orsaken var att Coop försökte pressa ner brödpriset. – Men det blev ett jäkla liv hos kunderna som faktiskt började använda sin konsumentmakt, bland annat genom att starta en facebooksida till stöd för oss och att de började handla hos ICA i stället. Så Coop var tvungna att ta tillbaka oss igen, berättar Rune Joon. Nu är ambitionen att fortsätta växa och bygga fler produktionslinjer. – Om vi ska klara oss i konkurrensen och överleva måste vi fortsätta växa. Med den prispress som råder så behöver vi en tillväxt för att kunna rationalisera utan att behöva säga upp personal. Och vi har en väldigt förändringsbenägen personal som undrar när vi ska bygga igen, säger Peter Joon. 8-10 KOLLEGA 43
Kollega Sida 44
Kollega Sida 45
Kollega Sida 46
Kollega Sida 47
Kollega Sida 48
Kollega Sida 49
Kollega Sida 50
Kollega Sida 51
Kollega Sida 52
Kollega Sida 53
Kollega Sida 54
Kollega Sida 55
Kollega Sida 56
Kollega Sida 57
Kollega Sida 58
Kollega Sida 59
Kollega Sida 60
Kollega Sida 61
Kollega Sida 62
Kollega Sida 63
Kollega Sida 64
Kollega Sida 65
Kollega Sida 66
Kollega Sida 67
Kollega Sida 68