Advokaten 1
Reportage Advokatdagarna » Tidiga förhör kan effe
ktivisera handläggningen av stora brottmål Brottmålen i svenska domstolar blir allt större och mer komplexa. En utredning ser nu över hur handläggningen av målen kan moderniseras och effektiviseras. Upphandlingsprocessen – en introduktion till området och en redogörelse för praxis / Anna Ulfsdotter Forssell. I april 2016 tillsatte regeringen en utredning om processrätt och stora brottmål med Svea hovrätts president Fredrik Wersäll som ordförande. En del av uppdraget är att analysera hur handläggningen av stora brottmål med omfattande bevisning ska kunna moderniseras och effektiviseras. I februari 2017 presenterade utredningen ett delbetänkande som innehåller idéer om att, inför åtal, hitta en formel för att träffa överenskommelser mellan åklagare och en misstänkt om vad som är stridigt och ostridigt och hur processens omfång ska kunna begränsas. – Grundtanken är att försöka begränsa processmaterialet i stora komplexa brottmål genom att ge parterna ett ökat inflytande över processmaterialet och processförutsättningarna. Inspirationen är hämtad från tvistemålsprocessen, där parterna tydligt anger ramen för processen, sade Fredrik Wersäll. Han tillade att en nyckelfråga för att ”Inom några år kommer i princip alla polisförhör att spelas in med ljud och bild.” en överenskommelse ska vara intressant för en misstänkt är att åklagaren genom gärningsbeskrivningen exakt anger vad som läggs den misstänkte till last när det gäller rekvisiten. – Åklagaren bör vara skyldig att tala om vilket straffvärde åklagaren gör gällande att brottet har och domstolen ska inte ha möjlighet att gå utöver detta. Med den utgångspunkten i de större målen finns det något att förhandla om och processen skulle kunna komma till huvudförhandling mycket tidigare, sade Fredrik Wersäll. en annan förutsättning för att en överenskommelse ska kunna träffas mellan åklagaren och den misstänkte är att polis och åklagare blir bättre på att ge den misstänkte och den misstänktes försvarare insyn i förundersökningsmaterialet. – Vi tror att det är helt avgörande att den misstänkte och försvaret vet vad åklagaren har på fötterna, sade Fredrik Wersäll. Betänkandet har varit ute på remiss och blivit i allt väsentligt positivt mottaget. Ett färdigt lagförslag är planerat till sommaren 2019. Uppdragets andra del är att analysera om det är lämpligt att införa utökade möjligheter att använda dokumenterade förhör som bevisning i domstol. Utredningen ser över om det i ökad utsträckning ska hållas förhör i domstol under förundersökningsstadiet på ett sådant sätt att förhöret kan användas som bevisning vid den kommande huvudförhandlingen. – Vi tittar på i vilken utsträckning man kan åberopa tidiga förhör i den kommande rättegången. När direktiven skrevs hade man för ögonen att förundersökningens omfattning skulle kunna minskas och processen effektiviseras om olika personer hördes successivt och det gick att använda sig av förhören vid en kommande huvudförhandling. Utredningen ska även se över möjligheterna att använda sig av berättelser som lämnas vid förundersökningen som bevisning under huvudförhandlingen. – Inom några år kommer i princip alla polisförhör att spelas in med ljud och bild. Vi lägger nu ett förslag som i princip tillåter användning av förhör Digitaliseringen medför ökad processeffektivitet, kortare tidsåtgång, lägre pris och högre kvalitet på juridiska tjänster samt bättre säkerhet, berättade Charlotta Kronblad, doktorand och jurist. Artificiell intelligens – en Artificiell intelligens och automatiseringen av advokattjänster gör att branschen just nu genomgår en kraftig förändring. Utvecklingen innebär både möjligheter och utmaningar för advokater. Artificiell intelligens (AI) och automatiseringen har gått från att vara en framtidsfråga till att vara en nutidsfråga. – Det handlar om att använda digital teknik för att skapa mervärde. AI är bättre än den 28 mänskliga intelligensen på att ta till sig stora mängder information och att analysera information så att den kan fungera som ett beslutsstöd. Advokatbranschen borde låta AI hjälpa till att fungera som ett stöd för att hitta fram till de bästa lösningarna, så att advokaterna kan fokusera på att göra det som de är bäst på, det som AI inte klara av, sade Charlotta Kronblad, jurist och doktorand vid Chalmers tekniska högskola, som studerar hur juristbranAdvokaten Nr 9 • 2017