Advokaten 1
Reportage Advokatdagarna » Europadomstolen står T
illströmningen av klagomål till Europadomstolen har accelererat de senaste 20 åren. Samtidigt har flera länder kritiserat domstolen för att inte respektera subsidiaritetsprincipen. Mellan år 2000 och 2013 steg antalet klagomål till Europadomstolen från drygt 10 000 till cirka 65 000 per år. Efter det har kurvan planat ut något och 2016 kom det in 53 000 klagomål till domstolen. En viktig förklaring till den ökande måltillströmningen är att fler stora stater med omfattande problem har anslutit sig till konventionssystemet, länder som Turkiet, Ryssland och Rumänien. EUROPADOMSTOLEN Europadomstolen kan pröva om Europarådets 47 medlemmar lever upp till sina åtaganden enligt Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna, som tillkom 1950. En privatperson som inte anser att en stat har respekterat hans eller hennes mänskliga rättigheter kan vända sig till domstolen. Men den som vill klaga till domstolen måste först ha försökt att få rättelse i landet där kränkningen har skett genom att föra sin sak till högsta instans. – Yttre händelser i medlemsstaterna ”Vi har ingen polis eller kronofogde som kan tvinga staterna till verkställighet” avspeglar sig i måltillströmningen. Statskuppen i Turkiet för ett par år sedan har till exempel lett till enormt mycket klagomål från journalister, politiker och jurister som har fängslats. De klagar till oss att de är fängslade på olaglig grund och anser att artikel 10 i konventionen om yttrandefrihet har kränkts, sade Helena Jäderblom, Sveriges domare i Europadomstolen sedan 2012, och tillade att medvetenheten om att det går att klaga till Europadomstolen också har spritt sig, inte minst bland advokater. Domstolen har inte lyckats hålla undan för måltillströmningen. 2011 beskriver Helena Jäderblom som ett krisår med balanser på över 150 000 mål. För närvarande har domstolen 65 000 mål i balans. Ryssland, Ukraina, Turkiet, Rumänien och Ungern står för hela 67 procent av målen. Sverige hade i slutet på 2017 39 mål som skulle avgöras i domstolen, de flesta gällde asylärenden. För att få ner balanserna har domstolen och konventionsstaterna arbetat med att effektivisera den interna handläggningen av målen. Genom protokoll 14 till konventionen, som trädde i kraft 2010, infördes möjligheter att minska domarsammansättningen. De enklaste målen kan nu avvisas av en domare i stället för av en sjudomarsits, till exempel om det står klart att klaganden inte har uttömt nationella rättsmedel eller missat tidsfristen för att komma in med klagomål. I mål där det finns en väletablerad praxis finns också en möjlighet att döma i tredomarsits, då domarna ofta enbart har skriftlig kommunikation sinsemellan. Europakonventionen, dess tilläggsprotokoll och förarbeten är en ganska kort läsning, berättade Helena Jäderblom. – Det finns inte särskilt mycket lagtext. Det är genom praxis som konventionen har fått kött på benen, sade hon. Verkställighetsfrågorna hanteras av Europarådets ministerkommitté. – Vi har ingen polis eller kronofogde som kan tvinga staterna till verkställighet. Ministerkommittén kontrollerar att domar har verkställts på rätt ”Det finns ingen exakt medicinsk metod för att fastställa De medicinska åldersbedömningarna har ifrågasatts. Biträden är bland annat kritiska till att de inte får yttra sig innan bedömningarna görs. I maj 2016 fick Rättsmedicinalverket i uppdrag av regeringen att skyndsamt börja genomföra medicinska åldersbedömningar i asylärenden för att kunna skilja barn från vuxna och vuxna från barn. Verksamheten kom i gång i liten skala i mars 2017. De metoder som används för att göra åldersbedömningen är en magnetkameraundersökning av knäleden och röntgen av visdomstand. – Ett viktigt ingångsvärde är 34 att det inte finns någon metod som exakt kan fastställa en persons ålder, sade Ann Lemne, utvecklingschef och projektledare för medicinska åldersbedömningar vid Rättsmedicinalverket. Om två tandläkare, oberoende av varandra, bedömer att en visdomstand är mogen anses tanden vara mogen och tala för att den asylsökande är över 18 år. Detsamma gäller för knäleden – kommer två röntgenläkare fram till att leden är mogen anses det tala för att den asylsökande har fyllt 18 år. Både tandläkare och röntgenläkare har genomgått utbildning i stadieindelning och samstämmigheten är över 90 procent, berättade Elias Palm, rättsläkare och avdelningschef för rättsmedicin vid Rättsmedicinalverket. Det är tillräckligt att antingen knäleden eller tanden bedöms vara mogen för att den asylsökande ska bedömas ha fyllt 18 år, vilket har ifrågasatts av flera biträden. – Det är en vanlig missuppfatt”Grundtanken är att de medicinska åldersbedömningarna är ett bevismedel som ska tas in i bedömningen för att öka rättssäkerheten”, sade Anna Lindblad, rättslig expert på Migrationsverket. Advokaten Nr 9 • 2017 ning att den ena bedömningen i sådana fall visar att den sökande är vuxen och den andra visar att den sökande är ett barn. Det omogna tillståndet är dock inte alls lika specifikt för underårighet som det mogna är för att man är vuxen, sade Elias Palm. Anna Lindblad, rättslig expert på Migrationsverket, berättade