Advokaten 1
Fokus Hemlig dataavläsning » Ny lag för datalagri
ng Uppgifterna från mobil- och internettrafik är viktiga för polisen för att kunna lösa brott. Men en utredning föreslår, efter en dom i EU-domstolen, att skyldigheten att lagra data ska begränsas. Flera experter inom utredningen har haft synpunkter på förslaget. I december förra året konstaterade EUdomstolen med anledning av den så kallade Tele2domen att den svenska datalagringen inte är förenlig med EUrätten. Enligt domen är det inte okej att tvinga telefonoch internetoperatörer att lagra kundernas telefonsamtal, sms och mejl. Regeringen särskilda utredare Sigurd Heuman, före detta lagman, presenterade i oktober i år ett betänkande om datalagring och förslag på hur det svenska regelverket ska anpassas till EUrätten. – Utredningen visar att tillgången på mobil och internettrafik har stor betydelse för brottsbekämpningen. Vi föreslår därför en lagringsmodell av i princip samma slag som i dag. Men lagringen ska i fortsättningen vara begränsad och inte lika omfattande som den är i dag, säger Sigurd Heuman. Datalagringsutredningen föreslår att i huvudsak följande uppgifter ska fortsätta lagras: l nummer och tid för alla mobilsamtal och meddelanden från mobiltelefoner (till exempel mejl och sms) l vilken mobilmast som används vid ett samtals början och slut l tidpunkt när man kopplar upp sig mot internet och vilken ipadress som används Sigurd Heuman. l abonnent. För att polisen ska få tillgång till lagrade uppgifter finns det vissa krav, till exempel ska brottet vara av visst allvar och domstol ska ge sitt godkännande. Utredningen föreslår även att uppgifter, till skillnad från i dag, ska lagras olika länge. – Det ska vara en differentierad lagringstid. I dag lagras Johan Olsson. 56 alla uppgifter i sex månader. Vi föreslår att lagringstiderna differentieras till två, sex respektive tio månader. Lokaliseringsuppgifter ska lagras i två månader, och vem som har en viss ipadress i tio månader, säger Sigurd Heuman. Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg var expert i utredningen och är i huvudsak positiv till Datalagringsutredningens förslag. Flera andra experter inom utredningen har dock haft synpunkter på delar av förslaget, och skrivit särskilda yttranden. Jonas Agnvall, jurist på Datainspektionen, ställer sig inte bakom förslaget om lagringsskyldighet som han menar går utöver vad som är strängt nödvändigt och kan anses motiverat i ett demokratiskt samhälle. – Lagringen berör fortfarande på ett allomfattande sätt personer som använder elektroniska kommunikationstjänster utan att dessa personer ens indirekt befinner sig i en situation som kan föranleda lagföring, skriver Jonas Agnvall i yttrandet. Sigurd Heuman säger att de brottsbekämpande myndigheterna inte har något intresse av riktad lagring. – Riktad lagring kan också ur integritetssynpunkt vara känsligt eftersom man då pekar ut människor som kan ha någon koppling till brott. Det är också känsligt ur integritetssynpunkt att rikta lagringen mot exempelvis ett visst bostadsområde. Det finns över 500 mobiloperatörer i Sverige som den känsliga informationen i sådana fall skulle kunna behöva spridas till, säger Sigurd Heuman. FÖRSLAGET FÖRSVÅRAR POLISARBETET Säkerhetspolisen anser att förslagen allvarligt skulle försvåra arbetet för rikets säkerhet, skriver de i sitt särskilda yttrande till utredningen. Säpo lyfter bland annat fram utredningens förslag att uppgifter om vem som kommunicerat, när, var och hur inte ska få lagras när det gäller fast telefoni, inklusive fast iptelefoni. – Vi har förståelse för att utredaren har haft ett svårt uppdrag. Men om utredningens förslag att operatörerna inte längre behöver spara vissa uppgifter går igenom kommer det att få allvarliga konsekvenser för Säkerhetspolisens arbete. Trafik och lokaliseringsuppgifter är ofta den första och enda ingången i de ärenden som vi arbetar med. Utan dessa uppgifter står vi i ett läge där vi inte kan upprätthålla vår operativa förmåga. Det får konsekvenser för den nationella säkerheten, säger Johan Olsson, operativ chef på Säpo. Sigurd Heuman menar också att förslaget om att fast telefoni inte ska omfattas av lagringskraven kan komma att få viss försvårande effekt för brottsbekämpningen i Sverige. – Men vi befinner oss i den situationen att vi måste göra någonting, det har EUdomstolen bestämt. Vi har då landat i att fast telefoni inte har fullt så stor betydelse för brottsbekämpningen som de andra berörda uppgifterna har, säger han. n Advokaten Nr 9 • 2017