Advokaten 1
Praktisk juridik att sträva efter god lönsamhet,
men lönsamheten måste vara en konsekvens av de strategiska val som görs för verksamheten. Det är inte viktigt, eller på lång sikt ens önskvärt, att sträva efter att maximera lönsamheten, i vart fall inte i det korta perspektivet. Vad är då en god lönsamhet? Det är svårt att svara på, men en nivå, som en rimligt välorganiserad affärsjuridisk byrå bland de 50 största byråerna i landet utan vidare kan uppnå om den ägnar någon energi åt och omtanke om strategiska frågor och affärsutveckling, borde ligga en hygglig bit norr om medianbyråns resultat (cirka 3,5 Mkr) och till och med något över det genomsnittliga resultatet bland dessa byråer (cirka 4,3 Mkr). Det är fullt möjligt, enligt min mening, även för en diversifierad, huvudsakligen affärsjuridiskt inriktad verksamhet utanför Stockholmsområdet, att nå dessa nivåer. Att det inte handlar om storlek är tydligt då 12 av de 30 största byråerna inte når den nämnda genomsnittliga lönsamheten. En god lönsamhet är en fråga om utveckling och hållbarhet över tiden. Och det finns beaktansvärda risker med ett kraftigt fokus på lönsamhet i det korta perspektivet. En risk är att frågan om lönsamhet tar över ambitionerna att utveckla verksamheten och att det leder till ett ensidigt fokus på resultatet. Det leder ofta till kortsiktiga lösningar på bekostnad av den sunda långsiktiga utvecklingen. Ett sådant exempel vore att driva utvecklingen av ratio längre än som motiveras av den strategiska inriktningen på verksamheten. Ratio kan påverkas i positiv riktning av ökad rekrytering av unga jurister (bredda basen) och av att stänga dörren till delägarskap för seniora biträdande jurister och/eller göra sig av med delägare (smala av toppen). Det finns nog en balanspunkt där verksamheten och ratio samverkar positivt. Att gå förbi den punkten leder ofta till någon form av rovdrift på de biträdande juristerna, vilket rimligen inte är hållbart långsiktigt. Advokaten Nr 9 • 2017 En annan risk är att ett ensidigt fokus på hög lönsamhet ger fel signaler till marknaden och attraherar människor med fel värderingar till verksamheten. För att advokatverksamheten ska utvecklas väl krävs att de flesta medarbetarna har en grundläggande inställning till verksamheten som ligger i linje med verksamhetens värdegrund (kärnvärdena). Om andelen medarbetare som har ett annat fokus (kortsiktigt ekonomiskt utfall) ökar finns det en påtaglig risk för att kulturen i verksamheten tippar över och utvecklingen går åt fel håll. 7 AVSLUTNING Advokatverksamhet har en särställning i samhället baserat på dess viktiga uppgift inom ramen för rättsordningen, rättsstaten och vårt demokratiska system. Advokatens ställning är i olika hänseenden privilegierad. Mot detta svarar advokatens plikt att arbeta inom ramen för de kärnvärden som är gemensamma för all advokatverksamhet, nämligen (så som jag uppfattar dem) integritet, oberoende och rättrådighet. Går det att med bibehållen anknytning till dessa kärnvärden utveckla advokatverksamheten i kommersiell riktning? Det är, som jag ser det, en kärnfråga i den här diskussionen. Min uppfattning är att det går och att det är nödvändigt för att advokatverksamheten ska kunna spela sin viktiga roll i rättssamhället. Det handlar om långsiktig överlevnad. I all affärsverksamhet och yrkesutövning måste det ingå element av både grundläggande värderingar (etik) och kommersiellt tänkande. Därvidlag har advokatyrket ingen särställning. Därmed inte sagt att alla utövare av advokatyrket kommer att lyckas att förena dessa båda faktorer. Men det är i och för sig inget nytt. Sammanfattningsvis menar jag att advokatyrket är och bör vara föremål för utveckling även i affärsmässiga frågor. Det pågår ett visst mått av medveten affärsutveckling bland några av de större affärsjuridiska advokatbyråerna. Det är en önskad och positiv utveckling även om den är förenad med en del risker. I själva verket pågår det enligt min mening alltför lite av medveten affärsutveckling i branschen. En fiende i sammanhanget är nog det förhållandet att det är ganska lätt att driva en affärsjuridisk advokatbyrå med rimlig lönsamhet. Man behöver inte anstränga sig särskilt mycket för att resultatet av verksamheten ska förse delägarna med en ersättning för sina insatser som ger en god levnadsstandard. Ett resultat per delägare (enligt min definition ovan) om cirka 2 Mkr kan ge en lön åt delägarna som motsvarar ett justitieråds lön. Å andra sidan kan man med relativt begränsade åtgärder åstadkomma ganska omfattande positiva effekter därutöver utan alltför stora ansträngningar under förutsättning att delägarna är överens om tagen. Och det kommer byråerna att behöva göra för att överleva i en allt mer konkurrensutsatt miljö. En förutsättning för att man ska lyckas är dock att det finns en gemensam verksamhet att utveckla. Jag förutser att agnarna kommer att skiljas från vetet under de närmaste åren. Utvecklingen i den affärsjuridiska branschen har kommit så långt att man redan nu kan se en ganska tydlig skillnad mellan de byråer som baserar sin utveckling på genomtänkta strategiska överväganden och andra byråer. De större affärsjuridiska advokatbyråer som driver sin verksamhet integrerat och baserat på en genomtänkt och välformulerad plan för utveckling av affärsverksamheten kommer att bli avgjort mer framgångsrika än de opportunistiska och individfokuserade byråerna. Kanske inte i det allra kortaste perspektivet, men på lite längre sikt. Det gäller särskilt som informationen om byråernas kommersiella hälsa blir mer och mer publikt tillgänglig. Rolf Johansson Advokat 67 Jag förutser att agnarna kommer att skiljas från vetet under de närmaste åren.