Inköpsstöd 1
Inköpsstöd till folk- och skolbibliotek 3. Inköps
stödet – hur har det fungerat? Stödet har genom åren haft hög sökfrekvens. Antalet ansökningar har i medeltal legat på runt 250 (av 290 kommuner) sedan stödet infördes 1997. Frekvensen har varit något sjunkande de senaste åren. En vanlig orsak till att kommunerna inte söker är att folkbiblioteken – som oftast är initiativtagare – fått sänkt medieanslag, vilket förordningen inte tillåter. Det är vanligt att de står över ett år, och sedan återkommer på en ny nivå. En annan orsak till att inte söka är att det tillkommit flera bidrag inom folkbiblioteksområdet som tillgodoser andra behov än resurser till media som kan upplevas som mer relevanta.7 Exempel på andra bidrag som berör barnbiblioteksverksamheten är: Stärkta bibliotek och läsfrämjandebidrag, bland annat till Bokstart-projekt. En annan verksamhet som nämns i intervjuerna, som är tidskrävande och som ofta prioriteras är Kungliga bibliotekets Digitalt först, ett nationellt kompetenslyft för bibliotekspersonal. 2020 fördelades inom inköpsstödet 24 miljoner kronor till 237 bibliotek. Det betyder att det i medeltal fördelades 101 265 kronor till kommunerna, i huvudsak efter antal barn och unga 0–18 år. 62 kommuner fick minsta möjliga summa, 30 000, vilket innebär en prioritering av små kommuner. Den minsta kommunen fick 64 kronor per barn, de större städerna 12 kronor per barn. Den budget som angavs i redovisningarna för folkbibliotekens mediakostnad för barn och unga var sammanlagt för riket ca 110 miljoner kronor. Skolbibliotekens budget angavs till sammanlagt ca 86 miljoner kronor. Folk- och skolbibliotekens sammanlagda budget för barn och unga blir då ca 200 miljoner kronor. Siffrorna är ungefärliga och gäller bara de 237 kommuner som fick bidrag. Felkällor kan vara att det statliga stödet räknas in av misstag; i skolbibliotekens budget finns ibland läromedel medräknat. Men det ger en fingervisning om att inköpsstödet motsvara ungefär 10–12 procent av hela budgeten för kommunernas sammanlagda medieanslag för barn och ungdomar, och alltså är ett väsentligt tillskott till landets folk- och skolbibliotek. 3.1 Villkoren för att få inköpsstöd Förordningen (2018:66) säger att om en kommun sänker budgeten för barnmedier från ett ansökningsår till ett annat får kommunen inte beviljas stöd. Om kommunen beviljats stöd men sänkt utfallet i förhållande till budget i redovisningen kan kommunen bli återbetalningsskyldig med en summa som anpassas proportionellt till sänkningen. Ibland måste kommuner (naturligtvis) sänka medieanslaget och då är det vanligt att de avstår från att söka ett år och sedan återkommer på en ny nivå i nästa års ansökan. Villkoret att inte sänka medieanslaget har genom åren varit föremål för mycket diskussioner. Det kan tyckas underligt att staten kräver att medieanslaget ska bibehållas, utan att ha några synpunkter på ingångsvärdet – som varierar mycket mellan kommunerna. Ojämlikheterna i landet är stora vilket bland annat påpekas i bibliotekstatistiken 2019. Samtidigt uttrycker många kommuner tacksamhet över att kravet på bibehållet anslag håller deras medieanslag uppe. En negativ konsekvens av villkoret med bibehållet anslag är att kommunerna ibland ställs inför valet att sänka medieanslaget eller anställa personal. Eftersom personal som arbetar med läsfrämjande är minst lika viktigt som tillgång till media är det olyckligt att den konkurrenssituationen uppstår. För att 7. Kulturrådets intervju med 15 kommuner som inte sökt inköpsstöd, 2020 10/44