Inköpsstöd 1
Inköpsstöd till folk- och skolbibliotek undvika d
et föreslår Kulturrådet att medieanslaget tillåts minska proportionellt till förmån för läsfrämjandetimmar (se 7.2). Ett mer radikalt förslag som bör vara med i diskussionen om förnyelse av bidraget, är att ta bort kravet på bibehållet medieanslag. Frågan är vilka villkor som i stället skulle gälla. Ett annat villkor är att kommunen ska ha en giltig biblioteksplan. Tidigare stod i förordningen att kommunen skulle ha en plan för hur läsfrämjandearbetet ska utföras, men det kravet finns inte kvar. Däremot kräver frågorna i ansökningsblanketten att kommunerna redovisar hur de arbetar med barn och unga i olika sammanhang: på fritiden, i samband med barn- och mödrahälsovården, i samband med förskolan och skolan, samt med ett jämställdhets-, hbtq- och tillgänglighetsperspektiv. I teorin skulle en biblioteksplan vara tillräcklig, men de tenderar att vara mycket allmänna varför en del kommuner också tar fram en läsfrämjandeplan som är mer detaljerad. 3.2 Inköpsstödet speglat i ansökningarna och redovisningar En undersökning gjordes 2019 och olika temaområden identifierades där inköpsstödet användes. En uppskattning av antalet kommuner som uppgett aktiviteter inom olika teman gjordes. Resultatet redovisas nedan: Bokgåvor för lov, t.ex. Sommarboken Stärka skolbibliotek/förskolebibliotek Små barns språkutveckling Normkritisk litteratur Önskemål från barn Litteratur på många språk 0 50 100 150 33 88 91 130 131 154 200 a – Prioriterade grupper Litteratur på andra språk än svenska anges ofta som ett användningsområde, utan närmare beskrivning av hur medierna används. Samarbete med integrationshandläggare och liknande är mer ovanligt trots att folkbiblioteken har mycket aktiviteter kring andra modersmål som sagostunder etc. Apropå jämställdhets-, hbtq-, mångfalds- och interkulturellt perspektiv: Legimus nämns i nästan alla ansökningar liksom särskilda hyllor med anpassade medier, så kallade äppelhyllor. HBTQ-certifiering av bibliotek och regnbågshyllor är vanligt. Ansträngningar görs överlag för att skaffa litteratur på andra modersmål än svenska och litteratur som speglar jämställdhet på olika sätt. b – Fritiden På fritiden märks ökad verksamhet kring lovläsning. Sommarboken har slagit igenom väldigt brett, liksom Vinterboken. Bokfika är vanligt liksom bokcirklar och annan social verksamhet och satsningar i olika former kring läsfrämjande. Temapåsar görs även till fritidshemmen. c – Förskolan Traditionell verksamhet på förskolor som består är språklådor och bokpåsar från folkbiblioteket, samt besök på folkbibliotekets öppettider. Förskolorna kommer i minskande grad till biblioteken på grund av personalbrist och då kompenserar folkbiblioteket ofta med temalådor och påsar. Nätverk och samarbetsgrupper kring små barns språkutveckling är vanligt, liksom gemensamma studiedagar om språkutveckling och litteratur. I redovisningarna anges ofta att inköpsstödet använts för att stödja 11/44