Inköpsstöd 1
Inköpsstöd till folk- och skolbibliotek 4. Aktuel
la rapporter och utredningar 4.1 Biblioteksfrågor, allmänt 4.1.1 Den nationella biblioteksstrategin (Kungliga biblioteket) I den nationella strategin lyfts barn och unga fram liksom nationella minoriteter och funktionshindrade, allt enligt bibliotekslagen. Den institution i samhället som har mest kunskaper om medier på olika språk, anpassade medier och litteratur överhuvudtaget är folkbiblioteket, skriver de. Skolbiblioteken å andra sidan har kontakt med alla barn som går i skolan, vilket gör det viktigt att de två institutionerna samverkar. I den nationella biblioteksstrategin beskrivs utförligt den ojämna tillgången till skolbibliotek och bristen på skolbibliotekarier, liksom behovet att integrera skolbiblioteken i det pedagogiska arbetet och skolans strukturer. Rektorers kunskaper om hur skolbiblioteksfunktionen kan integreras med den pedagogiska verksamheten behöver stärkas. I strategin efterlyses mätbara mål, kvalitetskriterier, modeller och nyckeltal för att kunna förbättra och fördjupa skolbiblioteksverksamheten med avseende på pedagogik och organisation för elevernas måluppfyllelse. Ett nyckeltal nämns som kan vara särskilt meningsfullt att ta fram: andelen elever per heltidsanställd skolbibliotekarie.15 I strategin lyfts också vikten av samarbete mellan alla offentliga bibliotek för att nå medborgarna och ge tillgång till media och information. Läsdelegationen citeras i strategin och man pekar på vikten av att bibliotekariekompetensen lyfts fram i samarbetet. ”Inom de förslag som delegationen lämnat kan folkbibliotek och skolbibliotek aktivt ta en drivande och strategisk roll, kopplat till medieutbud och kompetens. Det är värdefullt att Läsdelegationen särskilt pekar på betydelsen av samverkan mellan flera lokala och regionala parter, däribland biblioteken. Det är särskilt viktigt att barnbibliotekariernas kompetens beaktas i samverkansarbetet kring de riktigt små barnens språkutveckling och det intresse för ord och bild som ges via litteratur.”16 Det kan tilläggas att barnbibliotekariernas kompetens när det gäller litteratur och läsfrämjande är unik i många kommuner och bör tas tillvara även i andra sammanhang. Inom ramen för den nationella strategin har flera omfattande rapporter skrivits: Värdet av skolbiblioteket. En verksamhet för hållbar utbildning och bildning av Pamela Schultz Nybacka, 2018 (se referat bil.) och Skolbibliotekets roll för elevers lärande. En forsknings- och kunskapsöversikt år 2010–2015, av Cecilia Gärden, 2017. Bägge rapporterna citeras på olika ställen i denna rapport. En rapport om folkbibliotekens barnverksamhet är också skriven, Behöver biblioteken barnen – eller är det barnen som behöver biblioteken? Av Helena Danielsson och Agneta Sommansson. 4.1.2 Bibliotek 2019, statistikrapport (Kungliga biblioteket) I rapporten bekräftas tidigare påvisade trender som till exempel att allt fler folkbiblioteks-organisationer i olika kommuner samarbetar med varandra för att kunna erbjuda invånarna ett bredare titelbestånd – utan att öka sitt eget fysiska bestånd. En annan trend är att folkbibliotekens personal går in och upprätthåller en viss skolbiblioteksverksamhet mot betalning. De förekommer också gemensam användning av bestånd speciellt när det gäller e-medier då det kan finnas kommungemensamma abonnemang.17 15. Demokratins skattkammare, s. 17 16. Demokratins skattkammare, s. 14 17. Bibliotek 2019, s. 25, 38 15/44