Inköpsstöd 1
Inköpsstöd till folk- och skolbibliotek den konku
rrenssituationen uppstår. En förändring som diskuteras är att göra det möjligt att minska medieanslaget proportionellt till förmån för läsfrämjandetimmar. KB´s statistikrapporter visar på samband mellan höga nyckeltal för personal och högt deltagande i aktiviteter och utlån av media. Att behovet av personal är stort framgår också av biblioteksstatistiken för 2019: skolbiblioteken har 0,17 årsverken per 100 elever, vilket är ungefär en heltidstjänst på 500 elever. På folkbiblioteken finns det 1 årsverke för barn och unga per 1 085 barn. Dessa siffror är medeltal men nivån i kommunerna är mycket ojämlik, både när det gäller skolbibliotek och folkbibliotek! I den nationella biblioteksstrategin lyfts också vikten av mätbara mål och nyckeltal och ett nyckeltal nämns som särskilt viktigt: ”nyckeltal som kan vara meningsfulla att beräkna är andelen elever per heltidsanställd skolbibliotekarie.”65 Folk- och skolbibliotek befinner sig ofta i olika förvaltningar utan att ha möjligheter att påverka varandras budgetar. Ibland straffas den ena biblioteksformen när den andra inte håller mediebudgeten. Kulturrådet undersöker möjligheten att behålla en samlad ansökan men separera ansökningar och redovisningar så att utfallet inte ska påverka den andra parten orättvist. En annan möjlighet, som är under diskussion, är att ställa andra villkor för att få stöd än bibehållet medieanslag, det skulle kunna handla om organisation kring läsfrämjandearbetet, inriktning och innehåll. 7.3 Inriktning av inköpsstödet I Kulturrådets enkätundersökning (6.2 ovan) handlar en hel del kommentarer om att ge stödet en tydligare inriktning. En önskvärd inriktning är att styra stödet i högre grad mot de prioriteringar som görs i bibliotekslagen det vill säga till medier för personer med funktionsnedsättning, nationella minoriteter, personer som har annat modersmål än svenska. Stödet bör också i ökande omfattning användas i verksamheter som uppmuntrar barns och ungas delaktighet i enlighet med barnkonventionen för att öka deras känsla av att läsningen är en angelägenhet för dem. Skolbiblioteken har stora problem med medieförsörjning, vilket bland annat framgår av rapporten Folk- och skolbibliotekens medieförsörjning 2018 66 . De problem som beskrivs handlar också om medieanslag, bemanning och kompetens, tillgång till e-medier och mångspråksmedier, men speciellt upplevs bristande medieanslag som ett stort problem, och skillnaderna mellan skolbiblioteken beskrivs som stora.67 Skolbibliotekens behov av stöd till medieinköp är uppskattningsvis större än folkbibliotekens eftersom välutrustade skolbibliotek ofta saknas i kommunerna. Inköpsstödet med nuvarande budgetanslag är inte dimensionerat för att täcka de grundläggande behoven vid uppbyggnad av bibliotek, det är ett stöd till befintliga bibliotek. Därför bör inköpsstödet inte användas till uppbyggnad av nya skolbibliotek. Läsdelegationen föreslår olika utvecklingsområden och poängterar den fria läsningens betydelse, vilket också Svensk Biblioteksförening gör i rapporten Unga berättar. Förutom små barns språkutveckling, ser Läsdelegationen skolbiblioteken som institutioner som kan spela stor roll för barns och ungas fria läsning, liksom fritidshemmen. Läsdelegationen poängterar att fritidshemmen är en unik svensk företeelse som borde få en mer framträdande roll när det gäller att arbeta läsfrämjande. 65. Demokratins skattkammare, s. 17 66. Folk- och skolbibliotekens medieförsörjning 2018, s. 57 67. Folk- och skolbibliotekens medieförsörjning, 2018, s. 57 38/44