Inköpsstöd 1
Inköpsstöd till folk- och skolbibliotek 1. Inledn
ing Kulturrådet har givit följande personer i uppdrag att följa upp inköpsstödet till folk- och skolbibliotek: Cay Corneliuson, pensionerad handläggare som tidigare arbetat med stödet, Anna Hällgren och Nina Suatan som för närvarande är handläggare på Kulturrådet och arbetar med läsfrämjande insatser inom enheten för litteratur och bibliotek. I uppdraget ingår att ta fram ett kunskapsunderlag som ska utgöra grund för de förändringar som bland annat föreslås i budgetunderlaget 2022–2024, samt följa upp inköpsstödets syfte och relevans. Målgruppen är alla som är berörda och har intresse av inköpsstödet. 1.1 Syfte Syftet med kunskapsöversikten är att anpassa inköpsstödet så bra som möjligt till de behov som kommer till uttryck i aktuella undersökningar, rapporter och utredningar kring folk- och skolbibliotek, litteratur och läsfrämjande. 1.2 Mål • Utifrån aktuella rapporter, utredningar och undersökningar, samt kunskaper som inhämtats under många års handläggning, fånga upp stödets relevans för folk- och skolbibliotekens medieförsörjning, och återge det i en kunskapsöversikt. • Göra intervjuer och enkäter för att belysa hur inköpsstödet landar i kommunerna. • Föreslå förändringar av Inköpsstödet till folk- och skolbibliotek så att stödet svarar mot behoven. 1.3 Bakgrund Kulturrådet fick 1995 i uppdrag att undersöka om barns tillgång till litteratur hade förändrats under 1990-talet. Rapporten, som togs fram av Siv Hågård, visade att försäljningen från bokhandeln hade minskat med en fjärdedel, och bokutlåningen från folkbiblioteken hade minskat oroväckande. 1990-talets nedskärningar inom barnomsorg, skola och bibliotek hade fått konsekvenser. Rege ringen inrättade därför ett stöd på Kulturrådet till inköp av barn- och ungdomslitteratur till landets kommuner på 25 miljoner kronor. Stödet infördes 1997, samtidigt som ett stöd till läsfrämjande på 5 miljoner kronor. Syftet med bidraget var/är att bidra till att tillgången på litteratur på folk- och skolbiblioteken förbättras i syfte att främja barns och ungas intresse för läsning och litteratur. I ansökan ska det läsfrämjande arbetet i kommunen beskrivas, och samverkan skulle ske mellan folk- och skolbibliotek. Varje kommun kunde göra en ansökan, och av den skulle det framgå hur intresset för läsning och litteratur skulle främjas. Ett villkor var att anslaget för folk- och skolbibliotekens medier inte minskat från föregående år. Samma villkor gäller idag; medieanslaget får inte minska, varken för skol- eller folkbiblioteken, och särskilt anges att anslaget för barn inte får sänkas. Kulturrådet har aldrig haft synpunkter på ingångsvärdena, det vill säga hur mycket kommunerna satsar per barn. Kulturrådet utvärderade stödet fem år efter starten, 2001. I en rapport till Kulturdepartementet 2001 redogör handläggaren Johanna Hansson för bakgrunden till stödet och hur arbetet fortlöpte. I rapporten finns också en intervjudel från tre kommuner skriven av journalisten Henriette Zorn. De kommuner som var representerade var: en liten, en medelstor och en stor. Från början var det tänkt att stödet skulle kunna ges för flera år i taget, vilket hade givit långsiktighet 4/44