Inköpsstöd 1
Inköpsstöd till folk- och skolbibliotek 7. Diskus
sion, utmaningar och möjliga förändringar 7.1 Ett samlat stöd Syftet med inköpsstödet enligt förordningen är att: ”bidra till att tillgången på litteratur på folk- och skolbiblioteken förbättras i syfte att främja intresset för läsning och litteratur”. Sedan starten är syftet dessutom att befrämja samverkan mellan folk- och skolbibliotek och skapa dialog kring läsfrämjandeverksamheten. Tyvärr har det i många kommuner mer kommit att handla om att mekaniskt fördela stödet och samla in budgetuppgifter för att bli berättigad till stöd. Johanna Hansson och Henriette Zorn skrev redan 2001 att det var förenat med stora svårigheter att samordna ansökningsförfarandet och påpekade att det inte alltid förekom så mycket verkligt samarbete mellan skoloch folkbibliotek. Utvecklingen pekar mot mer och mer samverkan mellan kommuner, mellan regioner och kommuner, mellan skola och folkbibliotek osv. Samverkan förordas också i den nationella biblioteksstrategin, i bibliotekslagen och i Läsdelegationens rapport. Ett sammanhållet inköpsstöd där skola och kultur samarbetar stärker skolbiblioteken, men också folkbiblioteken. Den gamla sanningen att alla barn finns i skolan – som präglade folkbibliotekens arbete i decennier – är fortfarande sann och eleverna är en viktig målgrupp för folkbiblioteken. Det är viktigt för barn, ungdomar och elever att god samverkan och samsyn sker, för att ge en känsla av sammanhang. Folkbibliotekens läsfrämjande verksamhet har utvecklats mycket under 2000-talet och har i högre grad än tidigare en egen plattform att agera utifrån – vilket ger en bättre utgångspunkt för samverkan med skolan. De olika biblioteksformernas uppdrag har blivit tydligare; folkbiblioteken agerar utifrån ett kulturuppdrag med fri läsning som mål medan skolans uppdrag är läsning inom ramen för lärande och utbildning. Områden där samverkan kan göra stor skillnad är: samverkan kring personalförsörjning och utbildning; katalog- och webbarbete; abonnemang – till exempel när det gäller e-medier; litteraturförsörjning speciellt när det gäller litteratur för personer med andra modersmål än svenska och nationella minoriteters språk; anpassad litteratur för personer med funktionsvariationer bland annat via Legimus. 7.2 Problemet med bibehållet medieanslag Villkoret att inte sänka medieanslaget har genom åren varit föremål för mycket diskussioner. Det kan tyckas underligt att staten kräver att medieanslaget ska bibehållas utan att ha några synpunkter på ingångsvärdet – som varierar mycket mellan kommunerna. Ojämlikheterna i landet är stora vilket bland annat påpekas i bibliotekstatistiken 201964 . Samtidigt uttrycker många kommuner tacksamhet över att kravet på bibehållet anslag håller deras medieanslag uppe. En negativ konsekvens av villkoret att inte sänka medieanslaget är att kommunerna ibland ställs inför valet att sänka medieanslaget – och inte få inköpsstöd – eller anställa personal. Personal som arbetar med läsfrämjande är minst lika viktigt som tillgång till media – därför är det olyckligt att 64. Bibliotek 2019, Kungliga biblioteket 37/44