Inköpsstöd 1
Inköpsstöd till folk- och skolbibliotek skolan so
m ytterst måste äga frågan. Självfallet hindrar inte detta att samarbeten mellan till exempel skola och folkbibliotek ordnas, det är snarast ett måste för många verksamheter. Det viktiga är i stället att alla samarbeten är ordnade så att båda aktörerna är aktiva och bidrar med sina respektive kompetenser. Skolan kan alltså inte lämna över ansvaret för verksamheten till folkbiblioteket.”28 Enligt Nationella skolbiblioteksgruppen finns det grovt räknat tre olika lösningar för skolbibliotekens organisering i Sverige:29 1. All skolbiblioteksverksamhet sköts av personal som är anställd vid folkbiblioteket och man använder samma bibliotekskatalog för allt bestånd. 2. Folk och skolbiblioteksverksamheten ligger på helt olika förvaltningar och man har skilda bibliotekssystem. 3. Vissa skolbibliotek eller skolbiblioteksfunktioner sköts på uppdrag av folkbibliotekets personal, dessa skolor betalar för tjänsten. ”Samverkan mellan folk och skolbibliotek tenderar att dels stärka den samlade kommunala medieförsörjningen såväl som att de olika bibliotekstypernas olika roller och ansvar blir tydligare”, skriver man i rapporten. Kartläggningen visar att samverkan mellan folk och skolbiblioteken på något sätt är beskriven i hälften av de aktuella biblioteksplanerna.30 Generellt sett är det så att de kommuner som har kommungemensam bibliotekskatalog där alla bibliotekstyper ingår tenderar att ha lättare att samplanera verksamheten mellan folk- och skolbiblioteken i sina biblioteksplaner. 4.3.3 Skolbiblioteken i biblioteksplanerna 2015 (Kungliga biblioteket) Kravet på kommunala biblioteksplaner kom till mycket för att skolbiblioteken var eftersatta. I förarbetena till båda årgångarna av bibliotekslagen står att läsa att lagstiftarnas intentioner var att förbättra skolbiblioteksområdet. Det är vanligt att biblioteksplanerna sammanställs av personal från folkbiblioteket som inte alltid har god kännedom om skolbiblioteksverksamheten. Endast en fjärdedel av de aktuella biblioteksplanerna identifierar skolbiblioteken vid namn eller via antalsbeskrivningar. I en del kommuner finns det separata skolbiblioteksplaner, men de är inte alltid synkroniserade med folkbiblioteksplanerna så att man får en överblick över hela kommunen.31 Problematiken ligger ofta i att kommunerna/skolhuvudmännen räknar att det finns skolbibliotek på skolorna trots att de inte är bemannade eller att det görs något nyförvärv till bestånden. Avsaknaden av bemanning gör att det heller inte finns någon skolbiblioteksverksamhet att planera. I och med att det ofta är folkbiblioteket som samordnar framtagandet av biblioteksplanen i kommunen är skrivningarna i planerna vanligen gjorda utifrån folkbibliotekets perspektiv och skolbiblioteken omnämns i en separat del i slutet av plandokumentet, ofta mer beskrivande än planerande. Det framgår av kartläggningen att endast en fjärdedel av kommunerna med aktuell biblioteksplan 28. Skolbiblioteket – hur ser det ut?, s. 4, Nationella skolbiblioteksgruppen 2016 29. Skolbiblioteket – hur ser det ut?, s. 8 30. Skolbiblioteket – hur ser det ut?, s. 9 31. Skolbiblioteken i biblioteksplanerna 2015, s. 7 22/44