Inköpsstöd 1
Inköpsstöd till folk- och skolbibliotek Det verka
r klokt att skola/fritidshem och folkbibliotek samarbetar kring läsning på loven som till exempel sker i projektet Sommarboken och en del läslovsaktiviteter. Inköpsstödets medel har ofta använts i sådana sammanhang och det är en inriktning som borde prioriteras även i framtiden. Apropå inköpsstödets inriktning är det värt att notera att inköpsstödet är ett stöd till bibliotekens reguljära verksamhet som ska beskrivas i läsfrämjandeplanerna. Det är en stödform som inte ställer krav på nytänkande utan snarare strategiskt, långsiktigt tänkande. I ansökningsformuläret ombeds kommunerna beskriva sitt arbete gentemot fyra olika målgrupper: nyfödda och föräldrar, förskolebarn, skolbarn och barn- och unga på fritiden. Det är många kommuner som fått stöd kontinuerligt under flera decennier och det har stabiliserat olika verksamheter som till exempel gåvoböcker till nyfödda, utlåning av tematiska bokpåsar, mångspråkscentraler, anpassade medierar, klassuppättning m.m. Den stödformen gynnar särskilt resurssvaga kommuner med mindre möjligheter att söka projektstöd och andra utvecklingsstöd. Kulturrådet ser alltså bibliotekslagen, barnkonventionen och Läsdelegationens rapport som övergripande rekommendationer för hur stödet ska användas. Det är möjligt att andra tidsbegränsade satsningar kan göras, men en målsättning är att inte detaljstyra stödet för hårt och därmed låsa möjligheten till lokal anpassning. Däremot tydliggör Kulturrådet att stödet, 34 miljoner kronor till 290 kommuner inte bör användas till uppbyggnad av bibliotek från grunden. Ett riktat statsbidrag för att bygga upp skolbibliotek skulle behövas. Bidragsinformationen på Kulturrådets webbplats kommer att ses över och förnyas vad gäller inriktning och villkor. 7.4 Hur kan samverkan stödjas och utvecklas? Folkbiblioteken upplever det som ett stort problem att samla in uppgifter från skolan, vilket bland annat beskrivs i Kulturrådets enkät med kommuner som inte sökt Inköpsstöd till folk- och skolbibliotek på minst fyra år.68 Tio av de 15 intervjuade kommunerna har inte kunnat söka på grund av bristande information från skolan om skolbiblioteken. Läsdelegationen understryker att samarbete över sektorsgränser är viktigt, vilket uttrycks i mottot: läsning är en fråga för hela samhället, och pekar samtidigt på svårigheten att etablera långsiktig samverkan när den inte stöds av den nationella nivån. Samarbetet kring inköpsstödet har påverkats negativt av att strukturerna har saknats. Frågan är hur den samverkan som inte riktigt har gått att etablera kring inköpsstödet hittills ska kunna skapas. För att få till den behövs ett starkare organisatoriskt stöd från både skol- och folkbiblioteksförvaltning. Kulturrådet rekommenderar att kommunerna tillsätter representanter från folk- respektive skolbibliotek som har i uppdrag att samverka kring stödet, det vill säga utsedda kontaktpersoner med mandat att samarbeta. Deras uppdrag skulle – förutom att handla om inköpsstödet – även kunna beröra andra frågor med anknytning till läsfrämjandeuppdraget som kompetensutveckling och vidareutbildning. Skolbiblioteksutredningen Skolbibliotek för bildning och utbildning69 , föreslår att den regionala biblioteksverksamheten skulle få ett vidgat uppdrag som även omfattar skolbiblioteken bland annat för kompetensutveckling och där är ju samverkan med folkbiblioteken redan stark. Skolbiblioteksutredningen påpekar också att nödvändiga strukturer för samverkan saknas och behöver stärkas. 68. Intervju med 15 kommuner, Kulturrådet, 2020 69. Skolbibliotek för bildning och utbildning, SOU 2021:3, s. 233 39/44