Inköpsstöd 1
Inköpsstöd till folk- och skolbibliotek I beskriv
ningarna av läsupplevelser kan vi avläsa tydliga syften med att läsa. Det handlar om känslomässig beröring och identifikation i de utsagor vi såg tidigare. I andra utsagor uppges explicit att syftet med läsningen är att; ”få vara någon annan och få vara någon annanstans ett tag och hitta nya slags människor, även om de inte finns på riktigt” (Stad 3), det vill säga att syftet utgörs av att man vill bli underhållen och att man kan relatera till karaktärer och/eller miljöer. Verklighetsflykt och nyfikenhet på andra världar uppges också som skäl till varför deltagarna menar att de läser. Andra syften för att läsa skönlitteratur som anges är mer eller mindre instrumentella, dels handlar det att få någon slags grundläggande bildning och dels är syftet att få ett bättre ordförråd. Några menar att de läser för att lära sig hur man kan skriva egna böcker. En deltagare uppger att hen läser för att få beröm från föräldrar. Generellt uppfattar ungdomarna läsning av skönlitteratur som något mysigt, som man helst gör i avslappnad och bekväm miljö på fritiden. Att läsa skönlitteratur i pappersbok betraktas som ”riktig” läsning.37 De beskriver också var de läser, rummet uppfattas som viktigt, och hur de tycker om att ha den fysiska miljön. Det är viktigt vilket bemötande de får, de vill bli bemötta med seriositet och allvar, och de uppskattar att ha en relation till bibliotekspersonalen. Läsning på skolans villkor, det vill säga när den uppfattas som instrumentell, anses tråkig. Så till den grad att samma bok som ansågs tråkig när den lästes i skolan, kan bli rolig och bra på fritiden. Det gäller alla ungdomar även de läsvana som säger sig tycka om att läsa. 4.4.2 Läs, bro´!, (Regionbibliotek Örebro) I Region Örebro genomfördes ett projekt för att främja killars läsning på fritiden i samverkan framförallt mellan fritidsgårdar, studieförbund och folkbibliotek, 2013–2015, Läs, bro´! Metoden innebar bland annat: strukturerad samverkan, gemensam utbildning och relationsbyggande – även mellan de olika organisationerna. De 300 killar som telefonintervjuades i förundersökningen till Läs, bro´!-projektet38 är generellt sett mer skeptiska till läsning än de i Unga berättar-rapporten. Ca 30 procent av dem säger att de nästan inte läser alls på sin fritid – de är inte intresserade och har inte tid. Men om de läser, läser de också helst analoga böcker som handlar om fantasy, spänning, eller biografier. Där är grupperna lika. De intervjuade i Örebro-projektet delades senare upp i två grupper för fokusgruppsintervjuer: a/ såna som läser och b/ såna som inte läser. De som inte läser säger att läsning (antagligen av skönlitteratur) ”är mer för äldre och för kvinnor, det är inte en del av unga killars verklighet”. De säger sig också vara mera intresserade av facklitteratur och menar att de läser för att söka kunskap. De tycker att det är viktigt med identifikation; att känna igen sig, och efterlyser mer tips och hjälp från skolan. Den faktor som skulle kunna påverka dem att läsa är ”om de får höra om en bok om ett ämne eller person som intresserar dem”.39 Mot den bakgrunden är det framförallt tre utmaningar som en läsfrämjare står inför: 37. Unga berättar, s. 14 38. Redman, Marianne, Unga män och pojkar läser (2013) 39. Läs, bro´! Utvärderingen, 2015, s. 14 24/44