Inköpsstöd 1
Inköpsstöd till folk- och skolbibliotek 3.4 Inköp
sstödet och friskolorna Hur friskolorna ska hanteras i kommunernas ansökningar har alltid varit en källa till osäkerhet och diskussioner. Friskolorna omfattas ju av bibliotekslagen men behöver inte ha någon egen biblioteksplan och omfattas inte alltid av kommunernas biblioteksplaner. Men självklart måste de också – och i förlängningen barnen – ha rätt att ta del av inköpsstödet. Kulturrådet har uttryckt att de kan ta del av stödet om de 1/ redovisar sitt medieanslag, 2/ deltar i ansökningsförfarandet och 3/ beskriver hur de arbetar läsfrämjande – det vill säga beskriva i vilket sammanhang stödet ska användas. 3.5 Inköpsstödet, ett stöd till befintliga bibliotek – inte ett projektstöd Det är värt att understryka att inköpsstödet är ett stöd till bibliotekens reguljära verksamhet som ska beskrivas i ansökan. Det är en stödform som ställer krav på strategiskt, långsiktigt tänkande snarare än nytänkande. I ansökningsformuläret ombeds kommunerna beskriva sitt arbete gentemot fyra olika målgrupper: nyfödda barn och föräldrar, förskolebarn, skolbarn och barn- och unga på fritiden. Det är många kommuner som fått stöd kontinuerligt under flera decennier och det har stabiliserat olika verksamheter som till exempel gåvoböcker till nyfödda, och utlåning av tematiska bokpåsar i olika sammanhang. Denna typ av stödform kan vara värdefullt speciellt för små kommuner som inte har tillräckligt med resurser för att göra större projektansökningar. Det faktum att stödet är ett stöd till befintliga skol- och folkbibliotek glöms ibland bort. Det är inte meningen att stödet ska användas till att bygga upp bibliotek, men användas i ett utvecklat, långsiktigt arbete med läsfrämjande. 14/44