Inköpsstöd 1
Inköpsstöd till folk- och skolbibliotek rymmer in
delningar av olika typer av läsning, som aktualiserar frågor om när man läser, hur man läser, vad man läser och varför. Läskulturen bärs upp av en läsningens infrastruktur, en som består av böcker och annat textburet material som finns i hemmet, i skol- och folkbibliotek, kamraters boksamlingar, bokhandel och på andra försäljningsställen. Läskulturen är alltså beroende av tillgång på läsmaterial i olika delar av det litteratursociologer kallar det litterära systemet, och av insatser av kunniga personer i en mängd olika sammanhang. En enkel poäng är att denna tillgång bygger på samverkande insatser mellan civilsamhälle, näringsliv och stat och kommuner. Annorlunda uttryckt: ingen av dessa sektorer kan ensam försvara läskulturen.25 Läsdelegationen gör liknande reflektioner när de konstaterar att läsning är en uppgift för hela samhället. Liksom samhällslivet i stort har bokmarknaden påverkats av tre stora processer under det senaste halvseklet: kommersialisering, globalisering och digitalisering. Bakom den till synes stabila bokutgivningen ligger ganska stora förändringar i villkoren för den tryckta boken. En är att egenutgivningen sannolikt har ökat kraftigt (böcker i små upplagor, avsedda för en mindre krets), en annan att den sålda genomsnittsupplagan för professionellt utgivna böcker har minskat kraftigt under de senaste åren, särskilt då gällande facklitteratur. Ljudböcker utgör numera ungefär en fjärdedel av bokförsäljningen från föreningens medlemmar, räknat (Svenska förläggarföreningen), och tillväxten i försäljningen har varit särskilt stark de senaste fem åren. Enligt den statistik som Nordicom gör gällande medievanor, var ungefär hälften av den litteratur som människor konsumerade köpt, och knappt en tredjedel bestod av lån. (I ingetdera av fallen skiljs på fysiska böcker och digitala tjänster.) Det som kan kallas stadiga läsvanor är fortfarande fast knutet till den tryckta boken, samtidigt som utvecklingen mot nya format är tydligast inom skönlitteraturen. För facklitteraturen syns för 2017 att den i digital form hävdar sig mycket bättre som e-bok än som ljudbok – facklitteratur är faktiskt enligt dessa siffror mer läst som e-bok än den är lyssnad till. Statistiken som helhet ger en bild av stabilitet i hur många som tar del av litteratur. Också för många andra medier är bilden över tid relativt stabil. Gällande vilka som tar del av litteratur en genomsnittlig dag syns ett stort tapp från mitten av nittiotalet fram till 2018 bland yngre personer, störst i åldersgruppen 15–24 år (stabilitet hos de medelålders och till och med en ökning inom den äldsta delen av befolkningen). Medan andelen i gruppen 9–14 år under den perioden minskade 13 procent, minskade den i gruppen 15–24, hela 20 procent. ”Siffrorna måste tolkas som att de verkligt regelbundna vanorna gällande litteraturkonsumtion håller på att eroderas i den yngre delen av befolkningen”, menar Johan Svedjedal. Men vanorna förändras hastigt; en ny undersökning från Bibliotekshögskolan, med mycket stort underlag visar att unga män (ca 80 000 män, 18–20 år) lyssnar på ljudböcker i mycket större utsträckning än flickor och mycket mer än någon trodde.26 De lyssnar ca 100 min om dagen, vilket kan jämföras med att en genomsnittlig svensk ägnar 22 min om dagen för att läsa, förmodligen på papper. Här kanske en del av tappet från ovanstående undersökning finns. Frågan är om man kan jämföra pappersboksläsning med lyssning. Här behövs diskussion om vad läsning kan innebära och nya definitioner av läsning. 25. Läsandets årsringar, s. 12 26. Julia Pennlert, https://www.forskning.se/2020/03/11/nej-det-stammer-inteatt-killar-laser-mindre-an-tjejer/ 18/44