Inköpsstöd 1
Inköpsstöd till folk- och skolbibliotek Dessutom
förekommer mycket stödverksamhet från regional biblioteksverksamhet i form av samarbete, nätverk och kompetensutveckling med koppling till medieförsörjning. Här listas de typer av samarbeten som har identifierats utifrån det insamlade materialet: • Katalogsamarbete, d.v.s. gemensam katalog och/eller bibliotekssystem • Gemensam webbplats eller sökfunktioner • Transporter och fjärrlån • Samarbete kring fysiska medier eller licenser för e-medier • Katalogiseringssamarbeten Katalogsamarbete, som samkataloger kan göra att medieanslaget påverkas. Det ger samordningsvinster och vissa inköp kan minskas, vilket bland annat också påverkar möjligheten att få inköpsstöd. Det verkar irrationellt att skolbiblioteken inte ska inkluderas i samverkansformerna, som också innebär besparingar för kommunerna. 5.3 Skolbiblioteken och läsfrämjandet Frågan om skolbibliotekens läsfrämjande funktion har hittills inte belysts särskilt mycket i forskningen trots att det är en så viktig verksamhet som bedrivs av dem.44 I de två stora rapporterna av Schultz-Nybacka och Gärden beskrivs problematiken med att integrera skolbiblioteket i undervisningen väldigt utförligt, medan skolbibliotekens läsfrämjande uppgift får ganska lite utrymme, vilket Gärden också kommenterar. Läsfrämjande är fortfarande det som elever och lärare i första hand förväntar sig av skolbiblioteket, men skolbibliotekarierna kämpar för att vidga skolbibliotekets roll för att motivera integration i undervisningen. Skolinspektionen skriver i sin i sin rapport 2018 att en majoritet av de skolbibliotek som ingår i granskningen bedriver en verksamhet som stärker elevernas läsförmåga och läsintresse. Arbetet med litteratur och med att utveckla elevers läsning är en av skolbibliotekets kärnverksamheter och har av tradition varit skolbibliotekens främsta arbetsuppgift.45 En stor nederländsk studie visar att fler läsfrämjande aktiviteter försiggår när det finns ett skolbibliotek, och elever som ofta besöker ett skolbibliotek tycker mer om att läsa ju oftare de besöker det46 . Gärdén menar att klassernas besök på folkbiblioteket inte påverkar elevernas inställning till läsning lika mycket som förekomsten av skolbibliotek. Samtidigt gör hon jämförelse med föräldrarnas utbildning, som har ännu större betydelse än förekomst av både skol- och folkbibliotek. Skolbibliotekarien har ofta kännedom om elevernas läsförmåga och tar ibland del av lärares diagnostisering och kartläggning av elevernas läsförmåga för att kunna hjälpa till att hitta relevant litteratur. Det är också vanligt att skolbibliotekarier lägger tid på att lära känna eleverna i klasser redan i förskoleklass för att fortsättningsvis kunna hjälpa dem att utifrån intresse och behov hitta lämplig litteratur. Eftersom läsfrämjande i huvudsak är en relationell verksamhet är det viktigt att lära känna eleverna. Det är viktigt att både utveckla skolbibliotekets roll och integration i skolan, och att fortsätta utveckla skolbibliotekens läsfrämjande roll. 44. Gärden, s. 49 45. Skolbiblioteket som pedagogisk resurs, Skolinspektionen, s. 15, 2018 46. Gärden, s. 50 27/44