Inköpsstöd 1
Inköpsstöd till folk- och skolbibliotek 4.2 Läsfr
ämjande 4.2.1 Barns och ungas läsning (Läsdelegationen, 2018) Läsdelegationen lyfter en rad utvecklingsområden för att främja barns och ungas läsande; inledningsvis nämner de små barns språkutveckling, där folkbiblioteken spelar en viktig roll. Skolan och skolbiblioteken anses självklart ha en viktig roll när det gäller läsinlärning och läsfrämjande. Läsdelegationen betonar särskilt gränslandet mellan skola och fritid som ett viktigt område och menar att skolbiblioteken hör till det området. Skolbibliotekarier har särskilda möjligheter att knyta an till elevernas personliga intressen och är därför viktiga. Fritidshemmen ligger också inom fritidssfären och har stor, outnyttjad, potential när det gäller läsfrämjande. I linje med att fritiden är särskilt viktig för läsningen pekar Läsdelegationen på möjligheterna till läsning på loven. De lyfter biblioteken som den viktigaste aktören när det gäller läsfrämjande och betonar vikten av förbättrad kompetensutveckling för bibliotekspersonal. De understryker vikten av samverkan och inkluderar hela samhället när det gäller att ta ansvar för barns och ungas läsning. Läsdelegationen pekar slutligen i sin rapport23 på två övergripande frågor som är viktiga för att uppnå långsiktighet: uppföljning och samverkan. Samverkansfrågan är förstås central när det gäller ett stöd som inköpsstödet som riktar sig till två olika sektorer. Läsdelegationen pekar på svårigheterna med att etablera ett långsiktigt samarbete över sektorsgränser när det inte stöds av den nationella nivån. Det betyder att signaler om att samarbeta behöver komma uppifrån respektive myndigheter för att få igång samarbetet ordentligt. 4.2.2 Läsandets årsringar(Svensk förläggareförening, 2020) Frågorna gäller vilka förändringar som har skett i läsning och läsvanor under de senaste decennierna, liksom hur dessa förvandlingar är relaterade till den mediala utvecklingen också på andra områden än hos den tryckta boken. Läsandets årsringar är en metastudie, alltså en studie som utgår från resultat i tidigare studier om läs- och medievanor. 4.2.2.1 Läsandets årsringar, Läsning och lyssnande i en mångmedial tid (Johan Svedjedal) Johan Svedjedal inleder med genomgång av olika former av läsning. Han påpekar att också multimodalt läsande kräver omfattande förkunskaper och läsfärdighet på olika områden.24 ”I många nutida digitala miljöer gäller det inte bara för läsaren att avkoda traditionella skrivtecken och uttryckssätt, utan också att förstå kontextspecifika förkortningar, piktogram (emojis), liksom alla de teckensystem som finns i ljud och bild.” Den varierande betydelsen av ordet ”läsa” har inneburit att termen har blivit omdebatterad inom bokbranschen, inte minst sedan ljudböckerna har fått en ökad betydelse. Hos många statistikproducenter och debattörer inkluderas ljudböcker självklart inom termen ”läsa” – så exempelvis inom Läsrörelsen och i Nordicoms statistik. För dem som arbetar med läsinlärning och läsfrämjande tillmäts ofta den fria läsningen – den som sker ”av egen vilja och av eget intresse” – ett särskilt värde för språkutvecklingen, bättre skrivförmåga och attityder till läsning. Forskning kring läsning är ett mycket snabbt växande område. Det 23. Barns och ungdomars läsning, s.167, 2018 24. Läsandets årsringar, s. 9 17/44