Inköpsstöd 1
Inköpsstöd till folk- och skolbibliotek Kanske ku
nde arbete med en skolbiblioteksplan vara en del av samverkan, samordnad med övrig biblioteksverksamhet i kommunen för att få till helhetssynen kring barn och ungas läsning och läsfrämjande. Visserligen ställer bibliotekslagen krav på att de kommunala biblioteksplanerna ska omfatta skolbiblioteken, men planerna är ofta skrivna ur ett folkbiblioteksperspektiv.70 teksutredningen föreslår också att skollagen borde innehålla krav på skolbiblioteksplaner.71 SkolbiblioSamverkan med friskolor har ibland givit upphov till osäkerhet i arbetet med inköpsstödet. Skolor med enskilda huvudmän har rätt att ta del av stödet och kulturrådet har uttryckt att de kan göra det om de: 1. redovisar sitt medieanslag 2. deltar i ansökningsförfarandet 3. beskriver hur de arbetar läsfrämjande. Helhetssyn och samarbete kring barns och ungdomars läsning framstår som allt viktigare, speciellt med tanke på den ökade digitaliseringen som ställer krav på ungdomarnas förmåga, både när det gäller medie- och informationskunnighet, källkritik och läsförmåga. Det understryks särskilt av Stefan Pålsson72 i artikeln Skolbiblioteken, lagerlokal eller pedagogisk resurs. Samarbetet mellan lärare och skolbibliotekarier framstår som extremt viktigt i det sammanhanget, liksom att lyssna på ungdomarnas tankar om läsning och vad som inspirerar dem till läsning. Samtidigt som läsförmågan blir viktigare i ett digitaliserat landskap sjunker siffrorna för ungas läsning som Johan Svedjedal på påpekar i Läsandets årsringar. Kulturrådet framhåller att den viktigaste faktorn för att stödja samverkan kring inköpsstödet är att skapa strukturer kring ansökningsförfarandet hos bägge förvaltningarna, det kan till exempel innebära att kontaktpersoner utses. 7.5 Hur går Kulturrådet vidare med förslagen För närvarande pågår ett arbete med att se över myndighetens arbete med riktade statsbidrag till kommuner. Det ska vara lätt att söka, det ska vara förutsägbart och med ett tydligt syfte. Kulturrådet ser över fördelningsprinciperna och ansökningsförfarandet för inköpsstödet; till exempel bidrag per barn, minsta bidragssumma (30 000 kronor), och övriga kriterier för bidraget. Diskussion kommer att föras med olika parter, framförallt Skolverket, om eventuella ändringar av inköpsstödet, som förtydligande av inriktningen, kontaktpersoner för att stärka samverkan etc. Därefter kommer olika informationsinsatser att göras gentemot både folk- och skolbibliotek och eventuellt kommer nya riktlinjer att tas fram. Inköpsstödet styrs av en förordning som regeringen beslutar om. Ett förslag till ändring av inköpsstödets förordning (2018:66) är inlämnad till budgetunderlaget för 2022–2024. Förändringarna måste vara genomdiskuterade och långsiktigt hållbara, vilket gör att det tar tid att komma fram till hur det bör formuleras. Förändringen berör §7 där villkoren för stödet beskrivs. Förslaget handlar om att kunna kvitta ett ökat antal personaltimmar mot sänkt medieanslag i budget och redovisning. 70. Skolbiblioteken i biblioteksplanerna 2015, s. 7 71. Skolbibliotek för bildning och utbildning, SOU 2021:3 72. Den femte statsmakten, kap 9, s. 245 40/44