Inköpsstöd 1
Inköpsstöd till folk- och skolbibliotek 5.4 Samar
bete mellan lärare/ skolbibliotekarier/bibliotekarier Det finns många rapporter som visar ett starkt samband mellan elevers läsmotivation och förekomsten av särskilt utbildade skolbibliotekarier som samarbetar med lärarna och lockar elever att vistas i skolbiblioteket med ett varierat utbud av litteratur och en miljö som inbjuder till läsning. Men det kan vara svårt att påvisa på vilket sätt det är just skolbiblioteket som gör skillnaden. Många variabler kan påverka resultaten och många undersökningar saknar uppgifter om till exempel föräldrars utbildningsbakgrund, ekonomiska förhållanden, klasstäthet m.m.47 Skolinspektionens utredning visar att den viktigaste faktorn för att skolbiblioteken ska kunna stödja elevernas lärande, stimulera läslust och främja språkutveckling är bra samverkan mellan skolbiblioteks personal och övrig skolpersonal.48 Apropå integrerade folk- och skolbibliotek finns en undersökning som pekar på att ett skolbibliotek som finns inom skolans lokaler (bemannat) har mer samarbete med lärare och är bättre integrerat, än de som var integrerade folk- och skolbibliotek. I samma undersökning betonar lärarna starkt skolbibliotekets roll för elevernas läslust och läsvanor.49 Men lärare och skolbibliotekarier har ofta olika åsikter om skolbibliotekariens roll: Följande citat ur uppsatsen Informationskunnighet: en undersökning om högstadielärares och skolbibliotekariers uppfattningar kan ses som tämligen typiskt: ”När vi frågade lärarna om vad de ansåg vara bibliotekariernas främsta uppgift var det ganska självklart för dem att säga ”bokprat” och ”stimulera till läsning”; medan bibliotekarierna själva lika mycket ville se sig […] som en pedagogisk resurs och som informationsspecialister.”50 riernas kunskaper i medie- och informationskunskap och källkritik i ökande grad. Den bild som nu växer fram, bland annat i statistikrapporten för 2019 innebär att folkbiblioteken i ökande grad är involverade i bemanningen av skolbiblioteken. Ofta är bibliotekarierna antingen anställda av folkbiblioteket eller av både folk- och skolbiblioteket, och ofta har de flera arbetsplatser.51 Det innebär att deras arbetssituation är mycket splittrad. Det verkar vara viktigt att både stärka skolbibliotekets integration i skolan, och stärka banden till folkbiblioteken där mycket kompetens och resurser finns som skolbiblioteken behöver, till exempel när det gäller försörjningen av litteratur på olika språk. Det är också viktigt att motverka eventuell isolering som ensamjobbande skolbibliotekarier ofta lider av. Nybacka beskriver till exempel positiva konsekvenser av det starka bibliotekarienätverket BUS i Västerbotten där flera stora gemensamma projekt bedrivs.52 Men för att skolbiblioteket ska utvecklas inom ramen för skolan är den organisatoriska tillhörigheten till skolan viktig.53 . Den ökande digitaliseringen gör att skolan behöver skolbiblioteka47. Gärden, 2017 s. 21 48. Skolbiblioteket som pedagogisk resurs, s 22, Skolinspektionen, 2018 49. Gärdén, s. 42 50. Gärden,s. 43 51. Bibliotek 2019, s. 25 52. Nybacka, s. 157 53. Folk- och skolbibliotekens medieförsörjning, 2018, s. 49 28/44