Inköpsstöd 1
Inköpsstöd till folk- och skolbibliotek I skollag
en finns emellertid inget krav på planer för skolbiblioteken. Ett sådant krav och en uppmaning att synkronisera de olika biblioteksplanerna i kommunen skulle stärka både folk- och skolbiblioteken och samarbetet. I skolbiblioteksutredningen (SOU 2021:3)3 föreslås att ett tillägg ska göras till skollagen om att skolhuvudman ska anta planer för sin skolbiblioteksverksamhet. Men utvecklingen går långsamt; enligt biblioteksstatistiken 2019 saknas det fortfarande i 84 kommuner enskilda skolbibliotek som har minst 20 timmars bemanning per vecka. I 50 av dessa finns ett integrerat folk- och skolbibliotek. Alla skolbiblioteksresurser är inte redovisade i KB´s statistik eftersom urvalsramen är satt till minst 20 timmar/vecka. Regeringen tillsatte utredningen Stärkta skolbibliotek 2020, som kom med en första rapport i januari 2021, för att se hur skollagen kan ändras för att stärka skolbiblioteken. Utredaren hade också i uppgift att kartlägga hur samverkan mellan lärare och skolbibliotekarier ser ut i dag och hur skolbiblioteken tydligare kan integreras i den pedagogiska verksamheten. I uppdraget ingick även att kartlägga hur samverkan mellan skolbibliotek, folkbibliotek och den regionala biblioteksverksamheten ser ut och vid behov lämna förslag på hur denna samverkan kan utvecklas och stärkas (se 4.3.1). Sedan inköpsstödet skapades 1997 har förutsättningarna för läsfrämjande ändrats radikalt. Både synen på media och medielandskapet har genomgått dramatiska förändringar. Vår tillvaro har digitaliserats och vi tar del av världen via internet och sociala media på ett sätt som man i slutet av 90-talet knappt kunde föreställa sig. Det vidgade textbegreppet som etablerades på 90-talet innebar en förändrad syn på media. Parallellt med det började begreppet multimodalt användas, det vill säga kommunikationsformer där alla sinnen kan användas. Samtidigt började termen literacy också användas som innebar en vidgad syn på läskunnighet. Förutom de grundläggande färdigheterna att kunna läsa, skriva och räkna inkluderas förmågan att förstå, tolka, skapa och kommunicera genom olika slags texter. I det perspektivet är det lätt att förstå att det läsfrämjande arbetet också måste förändras. Det räcker inte att ha tillgång till nya och intressanta böcker, det behövs insatser för att presentera och väcka intresse för läsningen på ett sätt som utgår ifrån läsaren. Det krävs också förståelse för de olika läskulturer och sociala sammanhang som en tilltänkt läsare befinner sig i. Det sättet att arbeta kräver mycket större personalinsatser än vad man föreställde sig när inköpsstödet skapades då läsfrämjande var liktydigt med att helt enkelt presentera böcker. 3. Skolbibliotek för bildning och utbildning, 2021 6/44