Inköpsstöd 1
Inköpsstöd till folk- och skolbibliotek 5.5 Digit
aliseringen ökar kraven på medie-, informations- och läskunnighet Stefan Pålsson beskriver i artikeln Skolbiblioteken En lagerlokal eller pedagogisk resurs hur långsamt digitaliseringen av skolan går, i Sverige, men även i Europa. Han beskriver ett nytt digitalt landskap. Traditionella medier försvinner, Facebook och Google styr. Informationsfriheten och integriteten är i fara. ”Det ständiga informationsflödet och vårt ökade beroende av digitala medier innebär ändrade krav på läsförmåga. Vi behöver kunna navigera i stora informationsmängder med en kritisk blick, och det handlar inte enbart om text utan också om ljud, bild och film. En sådan digital läsning är kognitivt krävande och förutsätter att vi utvecklat en rad olika förmågor utöver den traditionella läsförmågan. Samtidigt måste vi hela tiden ha i bakhuvudet att vi kanske inte får hela bilden, eftersom algoritmerna i sökmotorer och sociala plattformar anpassar innehållet. Det räcker alltså inte att vara källkritiska, utan vi måste också vara sökkritiska.” 54 Apropå att kunna navigera i det nya landskapet understryker Håkan Fleischer också skolbibliotekets och skolbibliotekariens betydelse i sin avhandling En elev – en dator, Kunskapsbildningens kvalitet och villkor i den datoriserade skolan. Bland annat pekar han på att skolbibliotekarien och läraren kompletterar varandra på ett bra sätt när de tryckta läroböckerna börjar ersättas av nätbaserat material och det blir allt viktigare att kunna söka, hantera och värdera information. Förutom att ha en viktig uppgift när det gäller informationssökning, källkritik samt medie- och informationskunnighet, kan skolbibliotekarien hjälpa läraren att utveckla sin undervisning i en mer handledande riktning. ”Skolbibliotekets funktion som en lugn plats för eleverna där de har tillgång till trådlöst nät samt en vägledning som är anpassad efter deras behov ska inte underskattas”, tillägger Fleischer. Här handlar det om skolbibliotekets demokratiska syfte och dess roll i att skapa större likvärdighet. Alla elever har inte tillgång till hjälp och stöd, en lugn plats eller nät hemma.55 5.6 Elevers resultat och måluppfyllelse ur ett kulturellt perspektiv Skolbibliotekens roll för läsfrämjandet och social mötesplats gör att de närmar sig den kulturella sfären. Nybacka skriver: ”Forskningen på senare år har börjat uppmärksamma just de kulturella aspekterna av elevernas måluppfyllelse, resultat och allmän välmåga. Det kulturella perspektivet är också högst centralt även i fråga om annan slags verksamhet på skolan. Skolbibliotek och elevhälsan är tydliga exempel. Även om skolbibliotekarien inte deltar i betygsättningen, så kan skolbiblioteket medverka till arbetet med resultatutvecklingen på skolan. De flesta insatser som har gjorts för att höja elevernas resultat har, under flera decennier, varit inriktade på olika slags kognitiva färdigheter, observerar Alli Klapp (2017). Ändå visar den samlade forskningen på området bilden av att de kognitiva färdigheterna ger begränsad förklaring till elevernas framgång. Det är inte minst insatser som stärker elevernas socioemotionella kompetenser som är effektiva för att hjälpa eleverna att utvecklas och prestera, både i skolan och i ett längre livsperspektiv. Socioemotionella kompetenser omfattar att vara medveten om sig själv och sitt lärande; kunna reglera sina känslor, vara emotionellt stabil, samt kunna utveckla relatio54. Den femte statsmakten, kap 9, s. 245 55. Den femte statsmakten, kap 9, s. 265 29/44