Inköpsstöd 1
Inköpsstöd till folk- och skolbibliotek Det fanns
2018 40 skolbibliotekscentraler och 34 mediecentraler9 . De har delvis överlappande uppgifter, men mediecentralerna är en pedagogisk resurs för hela skolan. Skolbibliotekscentralerna erbjuder mest hjälp med medieförsörjning men även allmän rådgivning. Mediecentraler är ofta mer inriktade på digitala medier, film, medie- och informationskunskap, talbokstillstånd etc. De kan vara kommunala, interkommunala eller regionala. Under senare år har det blivit vanligt att inrätta kommunala skolbibliotekssamordnare, 2018 fanns 59 stycken. Skolledare har ofta, enligt Skolinspektionen, dålig kunskap om skolbibliotekens möjligheter och praktiska behov kring dem. Skolinspektion understryker rektors viktiga roll, samtidigt som den konstaterar att rektorerna stödjer det fysiska biblioteket, men har dålig koll på funktionen inom undervisningen.10 Rektorernas grad av kunskap spelar stor roll för hur mycket medel som tilldelas skolbiblioteken. I Kungliga bibliotekets undersökning 2018 skickades en enkät ut där centralt placerade personer fick svara på frågor om skolbibliotekens utmaningar. De problemområden som lyftes var: • Medieanslag • Struktur och samordning • Bemanning och kompetens • Tillgång till e-medier och mångspråksmedier • Nationella riktlinjer.11 Det fanns enligt Skolverket 4 829 skolenheter i Sverige läsåret 2019/2020 från förskoleklass till gymnasium. En skola kan ha många skolenheter, men en uppskattning är att det skulle kunna finnas ca 3 000 skolbibliotek.12 Det som finns är ca 900 skolbibliotek som är bemannade mer än 20 timmar per vecka, och ca 400 integrerade folk- och skolbibliotek. I 84 kommuner saknas helt enskilda skolbibliotek som har minst 20 timmars avsatt bemanning per vecka. I 50 av dessa kommuner rapporterar folkbiblioteken att det finns integrerade folk- och skolbibliotek. 34 kommuner saknar halvtidsbemannade enskilda skolbibliotek och integrerade folk- och skolbibliotek.13 finnas skolbibliotek med mindre bemanning än 20 timmar i veckan i de kommunerna. Men det kan Förutom otydligheten i skolbibliotekens organisering bidrar den svaga tillhörigheten till den pedagogiska verksamheten till bristande styrning av skolbiblioteken menar Nybacka14 . Skolbiblioteken räknas ofta till den stödjande verksamhet, inte den pedagogiska. Skolbiblioteket som pedagogisk resurs är ett brett använt och accepterat uttryck som används för att legitimera dem. Men uttrycket resurs används ofta som något vid sidan av som hjälper till i skolan, som vaktmästare etc. Enligt den nya läroplanen ingår till exempel elevhälsan (kurator och speciallärare) i det pedagogiska arbetet, vilket skolbiblioteket också borde göra. Skolbibliotekarieverksamheten som ”extra resurs” riskerar att begränsa och reducera delaktigheten i verksamheten. 9. Folk- och skolbibliotekens medieförsörjning 2018, s. 50 & 52 10. Skolbiblioteket som pedagogisk resurs, s. 25 11. Folk- och skolbibliotekens medieförsörjning 2018, s. 57 12. Uppskattning av Cecilia Ranemo, statistikansvarig Kungliga biblioteket, mail 2021-01-03. 13. Bibliotek 2019, s. 17 14. Nybacka, s. 156 13/44