Inköpsstöd 1
Inköpsstöd till folk- och skolbibliotek har något
eller några mål för skolbiblioteksverksamheten i biblioteksplanen. Ännu färre innehåller uppföljningsbara mål. 4.3.4 Skolbiblioteket som pedagogisk resurs (Skolinspektionen, 2018) Inspektionen gjorde en granskning av skolbiblioteken 2018 och skrev en ganska mörk rapport som beskrev ett väldigt ojämnt läge: variationen var stor vad gäller media och personal; skolbiblioteken var i låg utsträckning integrerade i skolans arbete och användes främst inom svenskundervisningen; skolbiblioteken stärker ofta inte arbetet med MIK (medie- och informationskunnighet); rektor tar ofta ansvar för det fysiska biblioteket, men inte för integreringen i det pedagogiska arbetet; skolbiblioteken har inte den roll de skulle kunna ha när det gäller värdegrunds- och jämställdhetsfrågor; elever med andra modersmål än svenska får ofta inte hjälp med litteratur på sina språk. Många undersökningar pekar på rektorernas viktiga roll för hur skolbiblioteket ser ut och fungerar, men samtidigt visar det sig att rektorerna har dålig kunskap om skolbibliotekets möjligheter. De uttalar sig mest om skolbiblioteket som en boksamling för läsfrämjande insatser, mer sällan om informationskunnighet, eller samarbete med lärarkollegiet.32 4.4 Ungdomar och läsning Den grupp vars läsning minskar allra mest är unga, 15–24 år.33 Larmrapporterna har varit många och Johan Svedjedal är så drastiskt att han säger att litteraturkonsumtionen håller på att eroderas i de yngre åldrarna 34 vad de tycker om den. Därför är det extra intressant att ta del av hur ungdomar upplever läsning och 4.4.1 Unga berättar,(Svensk biblioteksförening, 2018) I Unga berättar, beskriver ungdomar sin syn på läsning.35 Ca 90 ungdomar från hela landet har deltagit i fokusgrupper. Synen varierar mycket beroende på vad det är de läser, och vilka läspraktiker de tillämpar. Skönlitterära böcker läses helst på papper, medan faktatexter och information uppfattas naturligt att läsa digitalt. Det finns tecken som tyder på att oerfarna läsare hellre läser digitalt eller lyssnar på ljudböcker. Populära genrer är fantasy, dystopier, science fiction, klassiker, själv- biografier och mer verklighetsbaserade böcker. ”Vid en närmare analys av materialet är det tydligt att de har en mer specifik syn på läsning beroende på i vilken kontext de läser, vilket syfte de har med sin läsning och vilket medieformat de använder när de läser. En tydlig skiljelinje förefaller att gå mellan den läsning de ägnar sig åt på fritiden och de läspraktiker som utspelas i skolan. De som associerar läsning till skolan har en tendens att beskriva läsning som en tråkig aktivitet medan de deltagare som förknippar läsning med fritid beskriver det som en rolig praktik som de frivilligt väljer att ägna sig åt.” 36 32. Gärdén, s. 31 33. Mediebarometern 2018 34. Läsandets årsringar, s. 32 35. Unga berättar, 2018, s. 39 36. Unga berättar, s. 15 23/44