Inköpsstöd 1
Inköpsstöd till folk- och skolbibliotek inköp til
l förskole- och skolbibliotek på olika sätt, till exempel Kapprumsbibliotek. Förskolebibliotek verkar vara en företeelse som ökar. Olika läsprojekt mellan förskola och bibliotek är vanliga, till exempel närläsning av en titel under en längre tid. d – I skolan Utökat samarbete med skolan är en trend, ofta mer organiserat och dokumenterat i avtal mm. Bokprat för pedagoger är vanligt. Uppbyggnad av skolbiblioteksverksamhet skymtar också i inköpsstödets redovisningar, liksom att det finns samordnare för skolbibliotek. Det är vanligt att folkbiblioteket tar hand om inköpsstödet men använder det i skolan, till exempel vid författarbesök, depåer för skolbruk, så kallade skolpooler, mångspråkscentraler, lättläst, e-bokstjänst med mera. e – Små barns språkutveckling Gåvoböcker delas ut i samarbete mellan biblioteken och BVC i nästan alla kommuner, och Bokstart finns numera i i olika former i ca 150 kommuner. Aktiviteter ordnas som Baby på bibblan, babyhäng, bebisteater osv. Nätverkande och samarbetsgrupper kring små barns språkutveckling är vanligare. Samarbete med språkkonsulenter och logopeder är vanligt. Bokdepositioner lämnas ofta på BVC och MVC. f – Barns och ungas delaktighet Ganska få bibliotek berättar att de använder inköpsstödet till att köpa in böcker i dialog med barnen, trots att ett sådant arbetssätt förmodligen skulle öka barns och ungas känsla av delaktighet och intresse för litteratur och läsning. Detta tema skulle man önska var mycket mer utvecklat, i en tid när barnkonventionen har legaliserats och metoder för barns delaktighet är under utveckling. Ett förslag är att ge stödet ökad inriktning, dels på de prioriterade grupperna i bibliotekslagen, dels på ökad delaktighet (se 7.3). 3.3 Skolbiblioteken – ojämn motpart i arbetet med inköpsstödet En grundtanke med stödet, har från början varit samarbete mellan folk- och skolbibliotek, men det har försvårats av att skolbiblioteken varit sparsamt förekommande och dåligt utbyggda. Situationen när det gäller skolbibliotek är mycket skiftande; det finns allt från välorganiserade sådana där samarbetet i kommunen fungerar väl mellan folk- och skolbibliotek, till små bokdepåer utan någon anställd. Ofta finns en lärarbibliotekarie som har för få timmar för att delta i planerings- och ansökningsarbete kring inköpsstödet. Situationen beskrivs i rapporten Folk- och skolbibliotekens medieförsörjning 2018: ”Graden av bemanning i skolbiblioteken upplevs också den som ojämlik, vissa skolbibliotek saknar bemanning helt, andra har personal utan bibliotekariekompetens och ytterligare andra har utbildad personal. Man upplever att det finns för få mediecentraler/skolbibliotekscentraler och menar att det är något som alla skolbibliotek borde ha tillgång till. Tillgången till vissa typer av medier är bristfällig, i synnerhet när det gäller kvalitativa e- och mångspråksmedier. Även strukturen och styrningen har brister i och med att man på många håll verkar under skilda kommunala förvaltningar. Skolbiblioteken är ofta inte integrerade i övrig skolverksamhet, något som medför bristande förståelse mellan verksamheterna.”8 8. Folk- och skolbibliotekens medieförsörjning 2018, s. 10 12/44