Inköpsstöd 1
Inköpsstöd till folk- och skolbibliotek 4.2.2.2 L
äsandets årsringar, Läsningens tillstånd bland barn och unga (Anna Nordlund) Under 2000-talet förändrades medielandskapet och kom att påverka tiden och motivationen för läsning både i undervisningen och på fritiden. Oron för barns och ungas läsning flyttade fokus och handlar inte längre om vad och hur barn och unga läser utan om varför de inte längre läser böcker. Barn och unga i Sverige är i högre grad än barn och unga i andra likvärdiga länder negativa till läsning. Den negativa attityden avspeglas också i att lästiden minskar. Minskad läsning innebär mindre lästräning och kan leda till dålig läsförståelse och ytterligare minskad läsmotivation. Det finns tre nödvändiga grundvillkor för att barn ska få likvärdiga förutsättningar att utveckla läsmotivation: • skolans undervisning måste ge en god läsförmåga • det måste finnas tid att avsätta till läsning både i skolan och på fritiden • det måste finnas varierad tillgång till olika typer av lockande texter och vägledning för matchning. Inom forskningen praktiseras ett vidgat sätt att se på läsande. Begreppet literacy används, och det har en bredare betydelse än läskunnighet. Förutom de grundläggande färdigheterna att kunna läsa, skriva och räkna inkluderar literacy att förstå, tolka, skapa och kommunicera genom olika slags texter i en allt mera digital och textrik värld. Literacy betraktas som ett fundament för hållbar utveckling i UNESCO:s Agenda 2030. Avkodning och läshastighet är viktiga färdigheter som behöver mycket träning. Men den inre föreställningsförmågan och de tolkande, skapande och kommunikativa aspekterna av läsförmåga är också viktig. Den inre föreställningsförmågan kan uppövas också genom att lyssna till läsning; högläsning med barn från tidig ålder har goda effekter på barnets egen läsförmåga, liksom på språkutveckling, ordförråd, allmän kunskapsutveckling och förmåga att uttrycka sig. Under 2000-talet har andelen starka och mycket starka läsare sjunkit, andelen svaga läsare har ökat och spridningen i läsförståelseresultat har därmed också ökat. Faktorer som kön, föräldrars utbildning och vistelsetid i Sverige har under 2000-talet fått större betydelse för elevers resultat i Sverige än i OECD-genomsnittet. PIRLS 2016 visar något förbättrade resultat. Fler elever når hög eller avancerad nivå jämfört med 2011 och andelen är nästan tillbaka på samma nivå som 2001. Men andelen läsare som når medelgod nivå har sjunkit sedan 2011, och andelen som ligger på elementär nivå eller under är i stort sett oförändrad. Mycket i denna rapport och annan forskning tyder tyvärr på att litteraturundervisning som främjar starka läsupplevelser är eftersatt i svensk skola och barnomsorg. En forskningsrapport från Skolverket 2007 pekar på att undersökningar genomgående visar att många lärare saknar utbildning och kompetensutveckling i barn- och ungdomslitteratur och litteraturdidaktik. Fler lärare har fått utbildning (Läslyftet bland annat). PIRLS 2021 kommer att kunna utvisa om en nedåtgående trend i läsförståelse bland svenska 10-åringar är på väg att brytas. Skolverket håller på med en utredning om svenskämnet inom alla skolformerna som ska vara klar under 2021. Anna Nordlund är mycket kritiskt till att läroplanerna för förskolan aldrig innehållit förhållningssätt till litteraturen. Inte i den senaste heller (2018), fast litteraturen nämns där (högläsning och samtal kring litteratur för att utveckla språk). Som jämförelse nämns lärande och miljö utformad kring digital teknik åtta gånger i läroplanen 2018. ”Aldrig tidigare i historien har utgivningen av barn- och ungdomslitteratur varit så stor som under 2000-talet, samtidigt som läsförmågan hos barn och unga har gått ner, liksom tid och intresse för läsning.” 27 Det finns anledning att fråga sig om dagens enorma utbud av böcker faktiskt blir 27. Läsandets årsringar, s. 64 19/44