Inköpsstöd 1
Inköpsstöd till folk- och skolbibliotek Utredning
en föreslår att skollagen ska definiera att ”skolbibliotek ska vara en gemensam och ordnad resurs med ett utbud av digitala och analoga medier som ska präglas av allsidighet och kvalitet och ställas till elevernas och lärarnas förfogande”. Beståndets utformning och beskaffenhet har avgörande betydelse för hur skolbiblioteksverksamheten kan främja elevers läsande och medieoch informationskunnighet. Det är viktigt att skolbiblioteket inte ligger för långt från eleverna. Elevers läsande och medie- och informationskunnighet stimuleras genom daglig tillgång till skönlitteratur, sakprosa och digitala medier. Kontinuerlig kontakt med skolbibliotekarien är väsentlig både för eleverna och för lärarna. Genom att skolbibliotekarier och lärare samarbetar kan skolbiblioteksverksamheten stärka undervisningen i skolans alla ämnen. Utredningen föreslår att det ska framgå av skollagen att skolbibliotek ska vara bemannade. Syftet med förslaget är att stärka likvärdigheten och kvaliteten i skolbiblioteksverksamheten. Huvudmannen ska, enligt utredningens förslag, sträva efter att i första hand anställa personal som har en examen inom biblioteks- och informationsvetenskap. I dag saknas reglering i skollagen av syftet med skolbibliotek. Utredningen föreslår att skollagen ska tydliggöra att syftet med skolbiblioteket är att främja elevernas läsande och medie- och informationskunnighet. Skolbibliotekets tradition när det gäller att främja läsande är stark, och ska fortsätta vara det. En god läsförståelse är avgörande för att eleverna ska klara sina studier i alla ämnen och skolbiblioteket kan spela en viktig roll för att främja såväl läsintresset som läsförmågan. Skolbiblioteken ska också bidra till att främja elevernas medie- och informationskunnighet. Utredningen föreslår att det ska tydliggöras i läroplanerna att rektor ska ansvara för att samarbetsformer utvecklas mellan skolbibliotekarier och lärare. Rektor kan på detta sätt skapa förutsättningar för en skolbiblioteksverksamhet som på olika sätt stärker elevers bildning och utbildning. En biblioteksplan, som kopplas till det systematiska kvalitetsarbetet, kan spela en väsentlig roll i uppföljningen, analysen och utvecklingen av skolbiblioteksverksamheten. I en sådan plan synliggörs skolbibliotekets funktioner bland annat genom konkretiserade mål och visioner samt aktiviteter. I dag är biblioteksplaner obligatoriska för kommuner enligt bibliotekslagen. Utredningen föreslår att alla skolhuvudmän, även enskilda, ska anta skolbiblioteksplaner. Skolbiblioteksplanen kan för kommunala skolor även fortsättningsvis vara en del av den kommunala biblioteksplanen. I dag får skolbibliotek i relativt liten utsträckning del av den regionala biblioteksverksamhetens arbete, trots att många skolbibliotekarier efterfrågar att den även ska främja kompetensutveckling och andra insatser. Utredningen föreslår mot denna bakgrund att bibliotekslagen ska ange att regionbibliotek även ska främja skolbibliotek som är verksamma i länet, när det är lämpligt. För detta ändamål föreslår utredningen att kultursamverkansmodellen ska tillföras utökade medel. 4.3.2 Skolbibliotek – hur ser det ut? (Nationella skolbiblioteksgruppen, 2016) Apropå samarbete skola/folkbibliotek beskriver Nationella skolbiblioteksgruppen komplikationen i skolbiblioteksfrågan som följer: ”Tudelningen i skolbibliotekets natur genomsyrar alltså frågan från myndighetsnivå och hela vägen ner till verksamhetsgolvet. I dag har KB ett uttalat uppdrag kring skolbibliotek medan Skolverket inte har det, och ute i kommunerna sorterar skolbiblioteken ibland under utbildningsnämnden, ibland under kultur och fritid. Oavsett yttre omständigheter är det alltid 21/44