Inköpsstöd 1
Inköpsstöd till folk- och skolbibliotek ner och s
amarbeten. Deras betydelse för elevernas resultat och framgång har fått starkt stöd i metaanalyser.”56 I en undersökning (Shaper och Streatfield, 2012)57 framkom att skolbibliotekariens sociala funktion var ett av de teman som framträdde efter en brittisk enkätundersökning, som egentligen syftade till att undersöka vad skolbibliotekarier gör. Bibliotekarierna lyfte fram att de arbetade aktivt med att skapa positiva relationer med elever, de ansåg att det var viktigt att finnas till hands, de såg som sin uppgift att skapa en god, välkomnande miljö som skiljde sig från klassrumsmiljön, de ville bidra till inkludering och till ett allmänt kulturellt intresse. De arbetade med särskilda metoder såsom biblioterapi. I sin undersökning fick forskarna en rad exempel på hur skolbibliotekarier arbetade med bibliotekets sociala funktion. Flera beskrev att elever använde skolbiblioteket som ett andningshål i vardagen, där de kunde pusta ut en stund mellan skolans alla krav och vara sig själva. På vissa skolor fanns läsklubbar där äldre elever stöttade yngre elever med läs- och skrivsvårigheter. Socioemotionella kompetenser stärker elevernas inlärningsförmåga och skolbiblioteken har en viktig roll för att skapa ett bra kulturellt klimat på en skola. 5.7 Rummets betydelse är underskattad I debatten har det ofta förts fram att skolbiblioteket är en funktion och inte ett rum. Diskussionen tas upp i Schultz Nybackas rapport i samband med exemplet Nacka gymnasiebibliotek där studierektorn säger: ”Biblioteket är inte en plats, det är en funktion. Det handlar om en kompetens som vi ska matcha mot lärarnas kompetens.”58 Argumentationen kring funktionen är viktig för att klargöra skolbibliotekets pedagogiska roll i skolarbetet, men det framkommer ofta i rapporterna, inte minst från elev- och skolbibliotekariehåll, att rummet är viktigt. ”En plats där man kan slappna av och inte bli bedömd” säger eleverna i en undersökning. När ungdomar beskriver när, var och hur de läser i rapporten Unga berättar är den fysiska platsen väldigt viktig59 . Ungdomar har ofta positiva känslor inför fenomenet bibliotek; det är ett ställe där de känner sig lite fria, umgås med kompisar och gör läxor.60 Många elever vittnar också om skolbibliotekets fysiska rum som en arbetsplats. Paradoxalt nog växer rummets betydelse i skolor som tillämpar en-till-en tillgång till datorer, eftersom eleverna sitter där och arbetar. Samtidigt frigörs skolbibliotekarien som kan vistas mer ute i klassrummen.61 Skolbibliotekarier, som ju ofta strävar efter att utveckla bibliotekets sociala roll, hänvisar också till rummet som en plats där de – utan att vara den som sätter betyg – kan lära känna och hjälpa elever. Den sociala dimensionen i det pedagogiska arbetet uppmärksammas också alltmer. Nybacka skriver: ”Det är inte minst insatser som stärker elevernas socioemotionella kompetenser som är effektiva för att hjälpa eleverna att utvecklas och prestera, både i skolan och i ett längre livsperspektiv.” (se 5.6 ovan) Flera viktiga förgrundsfigurer inom läsfrämjande har uttalat sig om rummets betydelse, till exempel 56. Nybacka s. 44 57. Gärden, s. 65 58. Nybacka, s. 87 59. Unga berättar, Svensk biblioteksförening 2018 60. Unga berättar, s. 48 61. Gärden, s. 84 30/44