Inköpsstöd 1
Inköpsstöd till folk- och skolbibliotek 5. Diskus
sion 5.1 Folk- och skolbibliotekens olika förutsättningar att fungera läsfrämjande Mycket av det som refererats i denna rapport handlar om problematiken kring skolbiblioteken där frågorna är tydliga och akuta; det handlar om bristen på skolbibliotek, bristen på utbildad personal, bristen på skolbibliotekens integration i skolarbetet m.m. Folkbibliotekens läsfrämjande arbete är inte problematiserat i lika hög grad. En fråga som skulle behöva belysas är resurstilldelningen i förhållande till folkbibliotekens vida uppdrag. Sällan eller aldrig ser man till exempel medieanslaget beräknat i förhållande till antalet barn som biblioteket förväntas nå. Enligt biblioteksstatistiken för 2019 fanns det 1 årsverke för barn och unga på folkbiblioteken per 1085 barn, och nivån i kommunerna är mycket ojämlik! Inte heller förekommer mycket debatt om de metoder för läsfrämjande som folkbiblioteken utför. En ständigt återkommande problematik handlar om hur det läsfrämjande arbetet bör utvärderas. Den frågan tas upp i rapporten Läsfrämjande som professionellt objekt och är med i de sex punkter för utveckling som föreslås. (se 4.2.3 ovan) De ännu större frågorna; varför blir man läsare, hur påverkar det identiteten, hur ser den sociokulturella omgivningen ut kring en läsare/icke läsare är frågor som skulle behöva ställas för att kunna skärpa och förnya läsfrämjarmetoderna. Ett flertal studier visar att skolbiblioteken har en positiv inverkan på elevernas läsfärdighet, särskilt om det finns en skolbibliotekarie med bra kommunikation med eleverna.42 Mycket tyder dessutom på att det är skolbiblioteken, där det finns personal som känner barnen väl, som har bäst förutsättningar att inspirera dem som kommer ifrån läsovana miljöer. Det krävs oftast en relation till en person i botten, och ett uppbyggt förtroende. Ett skolbibliotek med ett bra rykte i en skola är en bra startpunkt. Eller ett fritidshem – apropå att Läsdelegationen lyfter läsning på fritiden, speciellt via fritidshemmen, som viktig. Då behövs också en bra samverkan mellan ett bibliotek och fritidshemmet så att bibliotekariens litteraturkännedom och tillgång till litteratur kan komma in i processen – apropå att ta tillvara bibliotekariernas kompetens. 5.2 Folkbiblioteken utvecklar nya samverkansformer – bra om skolbiblioteken ingår där I rapporten Folk- och skolbibliotekens medieförsörjning 2018 fokuserar Kungliga biblioteket på olika samverkansformer som utvecklas mellan kommuner och med regioner. Ett gemensamt bibliotekssystem, katalog och gemensam teknisk infrastruktur är en nyckel till utveckling av mediesamarbete samt beständighet i det, skriver KB43 . Gemensam medieplanering, transporter och liknande följer naturligt på ett gemensamt bestånd, men förekommer även i regioner utan gemensamt bibliotekssystem. I 117 kommuner finns olika gemensamma lösningar för webb och katalog. I de fall det finns ett katalogsamarbete är det vanligt att det även finns en medieplan eller någon form av mediepolicy. 42. Skolbibliotek för bildning och utbildning, s. 120–121 43. Folk- och skolbibliotekens medieförsörjning 2018, s. 7 26/44