Vad har ni saknat? Barn! 1
Vad har ni saknat? Barn! För oss har det varit en
styrka [att kunna jobba hemma], då har vi fått sitta i lugn och ro med vissa saker. Mycket av det vi har gjort har blivit bättre för man har kunnat koncentrera sig utan att bli avbruten hela tiden. (Älvdalen) Hos de intervjuade biblioteken fanns olika erfarenheter kring hur förberedda de var på den digitala omställningen. Alla bibliotek visade dock en vilja att möta den omställning som pandemin innebar genom att utveckla den digitala kompetensen, och på så vis stärkte biblioteken kompetensen i personalstyrkan under pandemin. I bibliotekens resonemang finns såväl positiva erfarenheter som upplevda utmaningar med att exempelvis ha möten på distans samt en öppenhet att fortsatt arbeta digitalt när det passar. En utmaning (hot) som biblioteken nämnde, som vi inte gått närmare in på i denna studie men som behöver utforskas vidare, är de regelverk som finns kring tillgänglighetsanpassning, upphovsrätt, sändningsrättigheter i relation till strömmade och inspelade digitala evenemang; här uttrycktes en bristande kompetens (svaghet) kring svårnavigerade regler. Information och kommunikation I detta avsnitt diskuteras inledningsvis information och kommunikation inom kommuner och mellan bibliotek och därefter hur biblioteken kommunicerat med biblioteksanvändarna och synliggjort biblioteket för dessa. Att genomföra biblioteksarbete under pandemin innebar en stor ovisshet för personalen. Restriktioner kunde ändras snabbt, kunde tolkas olika och det fanns en rädsla för smitta. En av utmaningarna under pandemin var just att ”restriktionerna har fluktuerat, varit fram och tillbaka” (Ljusdal). Svårtolkade restriktioner gjorde det utmanande för personalen att hålla sig uppdaterad och innebar ”mycket tolkning gällande förhållningsregler, jättemycket jobb kring det” (Dorotea). Skiftande restriktioner och olika tolkningar av dessa ledde i sin tur till att det blev komplicerat att planera verksamheten och ha framförhållning samt till en oro i personalgruppen när det förekom olika rykten om vad som gällde: Det har ju varit en utmaning [...] för att det har ju varit att hela organisationen och Bibliotekssverige har ju varit paralyserat. Man har ju inte vetat hur länge corona och nedstängdheten ska hålla i. […]. Det har varit en väldigt stort fokus och bara kunna överleva utifrån arbetsmiljöperspektiv, i det här. /---/ Hela biblioteksverksamheten var ju oerhört ängslig där under en period. Vi visste inte vilket ben vi skulle stå på och vilken roll vi skulle spela i samhället. Vi har ju haft föreställningen om att vi kompletterar andra verksamheter. Men när alla verksamheter slår igen så som våra medborgarkontor så är det svårt att veta hur vi ska agera och det blir en oro i personalgruppen naturligtvis: Ska vi ha öppet? Ska vi ha stängt? Hur gör vi? (Botkyrka) För att hantera den omställning som pandemin förde med sig lyfte alla biblioteken behovet av välfungerande kanaler för information och kommunikation. På vår fråga om det var något särskilt stöd som personalen hade behövt under pandemin lyfte flera bibliotek upp behovet av samordning och möjligheter att påverka. På lokal nivå i kommunerna beskrev några bibliotek väl fungerande kommunikationskanaler; där hade det förts kontinuerlig dialog mellan bibliotekspersonal, bibliotekschefer, enhetschefer, politiska nämnder och så vidare. När det exempelvis i Ljusdal blev aktuellt att stänga biblioteket fick representanter från verksamheten vara med och diskutera en eventuell stängning samt identifiera lösningar som innebar att användarna ändå kunde ta del av en begränsad biblioteksservice. 20/40