Vad har ni saknat? Barn! 1
Vad har ni saknat? Barn! biblioteken använt för a
tt nå ungdomar var att använda lokala samlingspunkter, till exempel caféer eller ridskolor, eller genom att direkt kontakta unga i ungdomarnas egna löst sammansatta grupper; till exempel riktade Älvdalen sig direkt till ungdomar som var intresserade av A-traktorer. Att ha aktiviteter och arrangemang på biblioteket men också utanför biblioteket på barns och ungas egna arenor var alltså ett sätt för biblioteken att nå ut. BVC med föräldragrupper är en vanlig kontakt yta för biblioteken för att nå de yngsta barnen. Ludvika arbetade därför med att utforma så kallade läsande väntrum som ett sätt att synliggöra biblioteket utanför dess egna lokaler. På liknande sätt är förskolebibliotek och bokpåsar till förskolor sätt att nå ut till barn och personal på förskolor. För att kommunicera och nå ut till målgruppen barn och unga har biblioteken använt sig av sociala medier, men flera bibliotek upplevde att det var lättare att använda sig av andra verksamheters sociala medier än de egna kanalerna för att nå just den unga målgruppen. Det berodde bland annat på att exempelvis fritidsgårdarna redan hade upparbetade konton som följdes av de lokala ungdomarna medan bibliotekens egna konton inte i lika stor utsträckning följdes av unga. Ludvika berättade att de kommunicerar med barn och unga: … via sociala medier, som inte är en helt lätt väg och nå, för det finns inga ungdomar. Jo vi har några ungdomar som följer bibliotekets Instagram, men vi har ju tagit hjälp av fritidsgårdarna. Även Dorotea nämnde att det inte räcker att använda bibliotekets egen webbsida eller att affischera för att nå barn och unga utan att biblioteket stället behöver använda sig av andra personer och kanaler. Biblioteket resonerar om att detta är ett större problem än för bara deras bibliotek och något som hela biblioteksbranschen behöver bli bättre på: Man måste vara jättebra på att marknadsföra sig och hitta rätt kanaler. Vilket jag tror att man varit lat på inom vår bransch. Vi tror att det räcker att lägga ut det på vår webbsida och affischera, men det gör det inte. Att marknadsföra aktiviteter för målgruppen barn och unga är något som kräver olika informationskanaler för att nå ut, men att behöva ställa in en planerad programverksamhet beskriver Mora bibliotek som mer krävande än själva bokningen: Det är ju nästan tuffare att boka om och boka av saker än vad det är att boka dem från början, för den där informationen att saker är inställda måste spridas ännu större än den initiala marknadsföringen. Att biblioteken å ena sidan identifierat och nätverkat med verksamheter och personer för att nå barn och unga kan betraktas som en möjlighet som alltså finns i bibliotekets omgivning. Å andra sidan är det en svaghet inom organisationen att vara beroende av dessa kanaler. Här finns på så vis en utvecklingspotential för biblioteken att arbeta fram egna kommunikationskanaler till målgruppen. Att det varit svårt att nå barn och unga kan också innebära ett hot mot verksamheten som är beroende av sina besökare. Mötet och att bygga relationer Ovan har vi gett insyn i hur biblioteken försökte ställa om olika delar av verksamheten genom att göra program, biblioteksintroduktioner, träffar och boktips digitala. Det fanns flera positiva erfarenheter av digitaliserade programaktiviteter och möten i relation till verksamhet för vuxna men detta gällde inte i samma utsträckning i relation till barn och unga: 24/40