Vad har ni saknat? Barn! 1
Vad har ni saknat? Barn! Ludvika ligger i Dalarna
s län och är en landsbygdskommun. I projektansökan ligger fokus på läsfrämjande arbete gentemot dels små barn, dels unga mellan 12 och 16 år genom läsfrämjande aktiviteter och arbete med biblioteksrummet. I ansökan betonas även vikten av att särskilt nå barn och unga med annat modersmål än svenska och personer som bor i socioekonomiskt utsatta områden. För att nå barn, unga och deras familjer skrivs samarbete med bland annat barnavårdscentral (BVC), förskola och fritidsgårdar fram som en del av projektet. Mora är en landsbygdskommun i Dalarnas län. Biblioteket beskriver i sin ansökan pandemins effekter i form av kraftigt minskade besökssiffror samt behovet av att ”återlansera” biblioteket genom programutbud och aktiviteter gentemot bland annat barn och unga, både på huvudbiblioteket och på biblioteksfilialerna. För att nå svenska och nyanlända unga identifieras samarbete med skola samt med lokala föreningar och organisationer fram som viktiga delar. Älvdalen i Dalarnas län är en landsbygdskommun med besöksnäring. Älvdalens kommun är denna studies största kommun till ytan men med en befolkningstäthet på endast cirka 1 invånare per kvadratkilometer, vilket kan jämföras med Botkyrka som är den mest befolkningstäta kommunen i studien med 490 invånare per kvadratkilometer. Att kommunens invånare är geografiskt utspridda återspeglar sig i projektansökan som lyfter behovet av att öka såväl invånarnas som bibliotekspersonalens digitala kompetens, behovet av jämlik biblioteksservice genom exempelvis livesändning av programverksamhet, målet att möjliggöra barn och ungas skapande samt barn och ungas lika möjligheter till kulturella och digitala aktiviteter. I ansökan skrivs samarbete med exempelvis folkhögskola, hembygdsföreningar och dagcenter kring anpassad it fram som en del av projektet. Semistrukturerade intervjuer I studien genomfördes 1 semistrukturerad gruppintervju per kommun och ansökan, alltså totalt 6 intervjuer. Vid respektive intervju deltog 2–3 personer som varit engagerade i att planera och genomföra ett projekt inom ramen för Stärkta bibliotek med fokus på barn och unga. Innan intervjuerna skickade vi ut en samtyckesblankett och information om hur personuppgifter skulle behandlas samt en intervjuguide. Samtycke inhämtades muntligt före respektive intervju. Intervjuerna skedde digitalt via Zoom, spelades in med ljud och tog 1–1,5 timme per intervju. Vid intervjuerna användes en intervjuguide med teman som behandlade bland annat utmaningar, samverkan och arbetet med barnrättskonventionen. Intervjuguiden reviderades mellan intervjuerna när vi såg att vissa teman och frågor behövde utvecklas eller förtydligas. Att intervjuerna var semistrukturerade innebar att intervjuguiden fungerade just som en guide snarare än en mall (Lou & Wildemuth 2017). På så vis kunde frågor tillkomma, resonemang fördjupas och frågor falla bort beroende på vad intervjudeltagarna valde att lyfta i samtalen. Det var 2 personer som genomförde intervjuerna, varav 1 av oss ställde frågorna medan den andra antecknade i en anpassad matris för SWOT-analys (se nästa avsnitt). Dessa anteckningar delades i slutet av intervjuerna med intervjudeltagarna för att möjliggöra för dem att få insyn i empirin, utveckla resonemang eller rätta till missuppfattningar. Vid transkribering av ljudinspelningarna ändrades citat från talspråk till redigerat skriftspråk för att de skulle bli mer läsvänliga. Analysförfarande och SWOT-analys Till grund för vår analys ligger utskrifter av från intervjuerna samt anteckningarna som skrevs under intervjuerna. Vid intervjuerna använde vi en matris utifrån en SWOT-analys för att tematisera och strukturera intervjupersonernas resonemang. Även när vi analyserade det empiriska materialet användes SWOT-analys för att identifiera relevanta teman som kunde besvara forskningsfrågorna. 8/40