Vad har ni saknat? Barn! 1
Vad har ni saknat? Barn! Inledning Stärkta biblio
tek är en nationell satsning där Statens kulturråd på uppdrag av regeringen fördelar bidrag i syfte att stärka folkbibliotekens utbud och tillgänglighet (Statens kulturråd 2022). I utlysningen av Stärkta bibliotek läggs särskild vikt på inkludering av de enligt bibliotekslagen prioriterade målgrupperna barn och ungdomar, personer med funktionsnedsättning, de nationella minoriteterna och personer med annat modersmål än svenska. I en utvärdering av Stärkta bibliotek för perioden 2018–2020 dras slutsatsen att satsningen Stärkta bibliotek har fått stor spridning i hela landet och har varit betydelsefull för bibliotek som har kunnat rusta upp sina lokaler samt utvecklat verksamhet och aktiviteter med fokus på särskilda användargrupper (Nowé Hedwall, Pilerot & Ögland 2021). I februari 2020 drabbades Sverige av den första smittvågen av covid-19 och de första restriktionerna som begränsade allmänna sammankomster infördes i mars samma år. Folkhälsomyndigheten uppdaterade löpande sina föreskrifter och allmänna råd för allmänna verksamheter, till exempel bibliotek, utifrån smittläget i samhället. I dessa rekommendationer ingick att skapa utrymme för att undvika trängsel, begränsa antalet besökare, anpassa öppettider, erbjuda digitala alternativ samt uppmana personal att arbeta hemifrån (HSLF-FS 2020:12.). Under pandemin gav Folkhälsomyndigheten även lokala rekommendationer för geografiskt avgränsade områden där det pågick utbrott av covid-19 (Folkhälsomyndigheten 2020a). Rekommendationer för folkbibliotek har alltså sett olika ut i olika kommuner under pandemin. En rekommendation som dock kom att gälla samtliga kommuner och regioner var beslutet att stänga biblioteken för att hindra smittspridningen; det beslutet togs den 18 december 2020. Några dagar senare justerades rekommendationen med hänvisning till bibliotekslagen och skrivningen att bibliotek ska finnas tillgängliga för alla (Folkhälsomyndigheten 2020b). Kungliga bibliotekets årliga statistik (Ranemo & Mattson 2022) för pandemiåret 2021 visar en viss uppgång i antalet aktiviteter på folkbiblioteken jämfört med 2020 då besöks- och aktivitetstalen minskade kraftigt. En majoritet av aktiviteterna riktade sig till barn och unga, och i sammanställningen av Kungliga bibliotekets statistik beskrivs hur vissa arrangemang hade filmats och delats via exempelvis bibliotekens webbplatser. Statistiken visar också minskade besöks- och utlåningssiffror, även om utlåningen av barn- och ungdomslitteratur inte minskade lika mycket som utlåningen av litteratur för vuxna. Bibliotekens förvärv av medier som riktas till barn bibehölls dock i oförändrat antal. En lägesrapport från Sveriges Författarförbund (Hjort & Nieminen Kristoffersson 2020) beskriver att en majoritet av biblioteken höll öppet under pandemin. För det fåtal bibliotek som tvingades stänga var bristen på personal en bidragande orsak. Lägesrapporten beskriver också att de anpassningar som gjordes under pandemin bland annat handlade om inställd programverksamhet, omställning till digitala program, begränsning av antal besökare, minskning av antalet sittplatser samt alternativa sätt att lämna ut material, till exempel take away-påsar. Rapporten visar också skillnader mellan kommuner, där mindre kommuner i större utsträckning försökte hålla öppet medan storstadskommuner i större utsträckning arbetade med digital anpassning. Även Svensk biblioteksförening (Gemmel 2021) visar i en rapport att det såg olika ut i olika kommuner under pandemin, att det fanns brister i samverkan mellan kommunerna och att det fanns olikheter bland annat vad gäller om biblioteken haft möjlighet att hålla öppet samt om de definierats av kommunerna som samhällsviktig verksamhet eller inte, och den ojämlika tillgången till bibliotek för samhällsmedborgarna beskrivs som oacceptabel. Det framgår också att personalen snabbt fått kompetensutveckla sig och lära sig använda digitala verktyg för att möjliggöra digital omställning när de fysiska mötena begränsades. 4/40