LFV Årsredovisning 2019 1
RAPPOR TERING ENLIG T PRE S T A TIONSPLAN L F V 2
019 Nedanstående återrapportering av prestationsplanen innehåller preliminära siffror för 2019 och kan komma att revideras under 2020 då en slutlig avstämning görs av den andra referensperioden. FLYGSÄKERHET Målet på EU-nivå är att RAT-metodiken ska vara fullt införd inom EU från 2019. RAT-metodiken är en metod för att klassificera flygsäkerhetshändelser. För LFV var dock prestationsplanens mål att metodiken skulle vara fullt införd redan 2015. LFV uppnår detta mål. Utöver användningen av RAT-metodiken finns mål avseende bedömd mognadsgrad enligt enkätundersökning avseende säkerhetsledningssystem uppdelat på säkerhetskultur respektive övrigt. LFVs mognadsgrad uppfyller uppsatta mål. MILJÖ Målet innebär att avvikelsen mellan faktisk flugen och rak distans mäts, genomsnittlig horisontell en route-effektivitet. Avsikten är att flygvägen ska vara så rak som möjligt och därmed orsaka så lite miljöpåverkan som möjligt. Sverige ligger långt fram på miljöområdet och tillämpar sedan flera år ”Free route airspace” vilket innebär att flygbolagen har möjlighet att flyga rakt inom svenskt luftrum. Målet gäller för det dansk-svenska luftrummet som helhet och har uppnåtts under åren 2015-2017, medan målet överstegs knappt under 2018. Under 2019 har målet ej uppnåtts till följd av väderrelaterade störningar och militär flygverksamhet. Målet är mycket ambitiöst och även små störningar kan ge avvikelser. KAPACITET Målet innefattar förseningar i flygtrafiken orsakade av flygtrafiktjänsten mätt som genomsnittlig försening per flygning. Prestationsplanens kapacitetsmål avseende en route gäller för dansk-svenska luftrumsblocket i sin helhet. Utfallet för 2019 innebär att LFV bidragit till att målet nås. Målet har därmed uppnåtts under samtliga år i den andra referensperioden. Även målet för terminal Arlanda har uppnåtts under 2019. De förseningar som har uppstått under året beror på väderrelaterade restriktioner, resursbrist vissa dagar under sommarhalvåret samt störningar i teknisk infrastruktur. KOSTNADSEFFEKTIVITET Mål för kostnadseffektivitet sätts på nationell nivå och mäter reala enhetskostnader i 2012 års prisnivå mätt i HIKP, Harmoniserat konsumentprisindex. De kostnader som avses för en route är, i enlighet med de nationella riktlinjer som Transportstyrelsen har tagit fram, kostnader för en route-verksamheten vid kontrollcentralerna, infrastruktur samt även stora delar av tornverksamheten. För terminal Arlanda omfattas kostnader för torntjänsten inklusive ledning och stödtjänster. För såväl en route som för terminal Arlanda visar 2019 ett högt utfall då det innehåller kostnader undantagna från riskdelning avseende extra pensionsavsättning med anledning av det låga ränteläget. Målet har inte uppnåtts 2019 för varken en route och terminal Arlanda, varken totalt eller exklusive undantagna pensionskostnader. Utfallet för 2018 har korrigerats efter LFVs rapportering till Transportstyrelsen våren 2019. De kostnader som undantas från riskdelning regleras i avgiftssystemet efter utgången av RP2, vilket innebär att slutavstämning sker 2020. Under 2019 har LFV deltagit vid Transportstyrelsens konsultationer. 65